Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1867, sida 3

Article Image
Finland. Ett strå till nödens afkjelpande. I Helsingfors Dagblad läses: Enhvar landtbrukare, äfven om han icke känner den kemiska analysen, har dock varit ötvertygad om höets stora näringsvärde och fullkomliga helsosamhet, egenskaper, hvilka bland alla näringsämnen ställa höet närmast sädesslagen, icke ens den dyra islandsmossan undantagen; och deraf bar i år en riklig skörd erhållits, så att det säljes till ringa pris. Hvarföre begagnar man då icke detta näringsämne, som icke besitter någon vidrig smak, till nödbröd, helst det har den trösterika egenskapen att vara en produkt af mensklig flit? Den kemiska analysen bekräftar ovederläggligt höets lämplighet till nödbröd. Enligt Nathorsts tabell öfver näringsmedlens beståndsdelar innehålla 100 64. Protein. Fett. KolhyVäxtAska. drater. tråd. Thimotejhö 9,7. 3. 45.7. 22,6. 4,5. Rågmjöl 11.2. 2.2. 66.5. 4,7. IIafre 11.2. 6. 56,1. 10. 2.7. Ärtris 1.5. 30. 39,3. 6,3. Agnar 1 2. 36,1, 34,5. 9,6. 1råg. 2 hö 10,2. 2,1. 52. 6,5. 356. Häral synes att thimothejhö icke innehåller mycket mindre näringsämnen än hafren, och att ett nödbröd afhälften råg och hälften hö har nära lika sammansättning som denna, hvarjemte halten af växttråd och mineraliska beståndsdelar icke är alltför stor, hvilket åter är fallet med ärtriset och agnarna, som jemte betydligt mindre näringsämnen innehålla så mycket af de förra, att äfven kreatur icke utan olägenhet en längre tid kunna utfodras starkt med dem, hvarjemte ärthalmen vanligen mer eller mindre far illa på håssjan. Om bark, halm och annat må jag ej tala. Renmossa torde icke hafva mer än hälften så mycket värde som höet. Att skära detta till kort hackelse, torka och mala det, kan icke vara svårt, och för föreståndarinnorna för nödbrödsbagerierna kan det icke vara någon omöjlighet att deraf bereda en välsmaklig och närande spis. En blandning af 1 lisp. rågmjöl, 1 lisp. hafremjöl och 1 lisp. thimotejhö innehåller lika mycket näringsämnen som 3 12 lisp. rågmjöl, men kostar ej hälften så mycket. Det lönar derför väl mödan att försöka; lyckas det, så äro tusende räddade från hungersnöd; det finska landtbrukets riktning är då gifven och äfven för stundande hårda tider en säker utväg funnen.

3 december 1867, sida 3

Thumbnail