Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1867, sida 2

och den nuvarande ministårens organ uttalar sig starkt deremot. Då parlamentet sammanträder, skall det väl icke dröja länge, innan pålitliga upplysningar erhållas härom. Den omständigheten, att österrikiske ambassadören i Rom, baron Hiibner, blifvit rappellerad och ersatt med Österrikes ambassadör i Madrid, grefve Crivelli, antyder ganska bestämdt derpå, att kabinettet i Wien har för afsigt att åstadkomma en förändring i det med romerska stolen afslutade konkordatet. Så länge Hiibner funktionerade som österrikisk ambassadör i Rom, var icke att tänka på sunderhandlingar i denna sak. Han är nemligen den allraifrigaste försvarare af konkordatspolitiken, hvilket han aldrig fördolt, utan tvärtom på det högsta klandrat sin regering snuvarande politik. Hitsintills hafva kabinettets i Wien underhandlingar med curian således af goda skäl icke kunnat leda till något resultat. Påflige krigsministern, general Kanzler, har nu äfven utfärdat en officiel berättelse öfver träffningen vid Mentana, i hvilken — som bekant är — han var högste befälhafvare. Denna rapport öfverensstämmer i det väsendtliga med franske generalen de Faillys berättelse. Men den påflige generalens rapport får ett särskildt intresse deraf, att der medgifves att det var fransmännen, som räddade honom från nederlag. Det heter nemligen i rapporten: ,,Klockan var redan 12 4 på eftermiddagen. Vår reserv var nästan utmattad, ty den oförfärade öfverste dÅArg9 — chef för Antibes-legionen — som skulle understödja vår center, hade blott en obetydlig styrka till sin disposition. Under essa omständigheter lät jag anmoda general Polhes att komma oss till bjelp. De franska soldaterna, som till denna stund varit otåliga vittnen till vårt framryckande, störtade sig nu med sin vanliga tapperhet mot de fiendtliga linierna, som sökte anfalla oss från två sidork. Från Florens skrifves till, Indeh. belge: Garibaldi har blifvit underrättad, att ett amerikanakt fartyg om några dagar skall ligga till hans disposition i Spezziabugten. . FRANKRIKE. . .Situation innehåller en ganska pikant artikel, som har till öfverskrift: , Hela verlden vill hafva fred! och i hvilken, bland annat, yttras: Det finnes ingen enda makt i Europa, som icke ville hafva fred. Frankrike vill hafva fred, men med vilkor, att dess förra öfvervigt i Europa återställes. England vill hafva fred med status quo i Turkiet och herraväldet öfver Egypten. Ryssland vill hafva fred med Konstantinopel till hufvudstad. Österrike vill hafva fred med presidiet i tyska förbundet och inkorporationen af det preussiska Schlesien. Preussen vill hafva fred med annexionen af hela Tyskland. Italien vill hafva fred med Rom till hufvudstad. yCourrier frangais offentliggör följande förklaring, afgifven å de medicinska studerandes i Paris vägnar: Upprörda öfver professor Naquets arrestering (professor Naquet var en af de åtta, som sednast arresterades för ,,deltagande i hemliga sällskaper) hafva de medicinska studerande sändt oss till Decanus, för att få veta hvad som blifvit af deras lärare. Decanus har emellertid icke lemnat oss någon upplysning om hvarken orsaken till hans arrestering, eller sättet huru den tillgick. Vi hafva frågat honom om icke hr Naquets kända redbara karakter kunde vara en tillräcklig borgen, för att befria honom från undersökningsfängelset. Decanus besvarade icke denna fråga, och meddelade oss endast, det han som vän till den arresterade hvarken underlåtit eller skulle underlåta något steg, men yttrade tillika, att hvarken decanus eller fakulteten — såsom i detta fall fullkomligt beroende at undervisningsministern — förmådde någonting uträtta i denna angelägenhet. Denna förklaring mottogs af oss med stillatigande. Vi hade icke kommit för att utbedja oss någon nåd, och förstodo, att decanus icke hade samma äsigt som vi om en medborgares värdighet. De medicinska studerande vid universitetet i Turin hafva till sina kamrater i Paris aflåtit följande adress: De sympathier, som bundit oss vid Er, genom len vetenskap, som vi gemensamt studera, hafva plitvit ännu lifligare, sedan tidningarne i Paris meddelat oss de manifestationer I gjort till Gaibaldis ära. Lefve det liberala Frankrike, till ; vilket det fria Italien genom oss sänder sin helsing! Mottagen, dyra kamrater, uttrycket af vår ifliga tacksamhet, och låtom oss alltid vara inne: lutna i Er vänskap. RYSSLAND. Den kommission, som under förra året illsattes för utarbetande af plan till unlanrödjande af deficit i rikets budget, ar nu slutat sina arbeten och föreslagit tt på nya principer bygdt system för tt kontrollera utgifterna samt förminsking af tjenstemännens antal. SPANIEN. Från den amnesti, som drottning Isaella medgifrit, äro endast general Prim ch hans parti uteslutna. nm, är hå — —2 ——t7 D—— —— —