mästare å hvardera ar ordiorande, med magistratssekreteraren och en stadsnotarie. Den besparing för stadskassan, som genom en sådan anordning äfven i Göteborg skulle uppstå, vore icke obetydlig, men frågan är huruvida icke äfven en annan vinst än den materiela deraf vore en soljd. Vid den reglering, hvarigenom de litterate rådmännens i Göteborg löner bestämdes till nu utgående belopp, beräknades att de för en embetsman inom denna grad ovanligt höga löneförmånerna skulle föranleda dertill, att de förnämsta juridiska förmågor inom fäderneslandet, äfven utom Göteborg, skulle söka vinna anställning såsom ledamöter i stadens Magistrat. Erfarenheten har dock visat, att vid ledig rådmansbeställnings tillsättande nästan endast Magistratens egna tjenstemän anmäla sig såsom sökande. Hvilka anledningarae härtill äro, är nu icke tillfället att undersöka; men då såsom visst antagas kan, att berörde förhållande framgent i regeln kommer att göra sig gällande, kan ifrågasättas, huruvida icke en stor fördel tör staden vore, om notarierne vid Rådhusrätten, genom att deltaga i besluten i de mål, hvaruti de äro protokollsförande, finge redan i unga år v.d sidan af erfarne domare vinna den öfning och utbildning i juridiska ågors bedömande, som antagligen icke af dem kunna förvärfvas, då de under sin ungdom och en del af sin mannaålder äro från sådan verksamhet ute. luine. Då emellertid såväl Magistraten som Stadsfullmäktige enstämmigt fö eslagit, att hvarje afdelning af Rådhusrätten må besättas med 3 lagfarne rådmän utom en råd nan af den borgerliga klassen, anser sig Eders K. M:ts. Befh:de icke för sin del böra afgifva något deremot str tande förslag, under förutsättning att i en framtid, då möjligen åsigterna i frågan hos stadsmyndigheterna kunnat undergå förändring, en tilläfventyrs af omständigheterna ytterligare påkallad utvidgning af Rådhusrätten skall låta sig verkställa, utan att en tillökning i rådmännens antal vidare erfordras; likasom Eders K. M:ts Befh:de, beträffande stadsmyndigheternas beslut attrådmännen af borgerliga klassen skola, i mån at afgång, förminskas från fem till tre, för närvarande biträder denna åsigt, dock uader den förmodan, att en ytterligare nedsättning i detta antal kan sedermera åvägabringas, ity att de upplysningar, man ursprungligen må hafva assett att s adens styrelse skulle genom de icke lagfarne rådmännen vinna, rörande stadens behof, m. m., vida fullständigare böra kunna medB delas genom Stadsfullmäktige, och för hesigtningar m. fl. dylika förrättningar, vid hvilka de icke lagfarne rådmännen biträr da, lämpligen torde kunna användas åtskilliga stadens tjenstemän, såsom stadsarkitekt, ingeniör, byggmästare, m. sl. Hvad angår fördelningen af ÅA emellan Rådhusrättens afdelningar, 1jörenar sig Eders K. N:ts Hefszde i hvad Stadsfullmäktige föreslagit och anser förty, att tvistemålen böra behandlas af andra afdelningen och brottmålen uteslutande af den tredje. De skäl Stadsfullmäktige för denna; fördelning anfört synas talande och hafva, enligt Eders K. M:ts Befh:des uppfattning, icke i någon väsendtlig mån blifvit förringade af hvad Magistraten deremot anfört; men i sammanhang härmed och be-: träffande de embetsåligganden, som skulle X tillkomma handelsoch politiborgmästaren, . hafva Stadsfullmäktige, som ansett samma i åliggarden kunna utsträckas utöfver borgmästarens befattning med stadens hos Ma; gistraten förekommande hushålls-och ord: f i i 0 t ningsangelägenheter, såsom stöd för hvilken åsigt Stadsfullmäktige åberopat, bland annat, att bandelsoch politiborgmästaren numera icke var ordförande i stadensi. Drätselkammare, funnit lämpligt, att nämnde embetsman äfven gjorde tjenst såsom ledamot och vice ordförande å Råhusrättens första afdelning, helst de mål och ärenden, som å denna afdelning borde förekomma, då afdelningen befriades från behandling af sjörättsmål samt domstolens handläggning af konkursmål numera vore I betydligt mindro vidlyftig än förr, i vida ; ringare grad torde upptaga handelsoch i politiborgmästarens tid emellan sessioner! na, än förhållandet blefve, om ordinarie ordförandebefattningen å någon af lådhusrättens öfriga två asdelningar åt honom uppdroges. Häremot har Magistraten funnit handelsoch politiborgmästarens anställning såsom ledamot och vice ordförande å Rådhusrättens första afdelning icke vara lämplig, i hvilket afseende Magistraten anfört, att borgmästarens deltagande i bemälde aldelnings sammanträden minst två gånger i veckan, med skyldighet till föredragning af på honom lottade mål, jeute åliggande att, vid förefallande förhinder för justitieborgmästaren, å afdelningen röra ordets. och i sådana fall utöfva den ordföranden tillkommande handläggning af exeku ionsoch handräckningsärenden, medförde alltför stora hinder tör bestridande af hans egentliga befattning såsom borgmästare; hvarförutan, för den händelse att politiborgmästaren vore i tjensten äldre än justitieborgmästaren, den olämplighet skulle ega rum, att den äldre borgmästaren tjenstö gjorde under ordförandeskap af den yngee; men alt, på sätt Stadsfullmäktige anfört, Ai.. a Af afvanhorärda