Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1867, sida 2

Article Image
Samma erfarenhet lemnar stångjernsexporten, såsom man kunnat lära af de intressanta tablåer vi varit i tillfälle att kunna i detta ämne nyligen meddela. Den protektionistiska spådomen lydde, att, med upphäfvandet af exportförbuden och exporttullarne å malm och tackjern skulle all jernförädling i vårt land upphöra, enär utlandet skulle tillgodogöra sig våra utmärkta råämnen, för att genom deras bearbetning göra sig oberoende af vårt stångjern. Hvad har verkligheten svarat till dessa profetior? ,,Jo, att stångjernsexporten under 1866 var den största, som hittills förekommit, uppgående till 850,000 sks, under det den 10 år förut utgjorde något öfver 600,000 skel, 20 år förut 550,000 skil. och längre tillbaka höll sig på en ståndpunkt af omkr. 400,000 ske Långt ifrån att gå tillbaka genom det friare systemet, har alltså vår jerntillverkning efter dess införande gjort ganska vackra framsteg, och detta till trots af de ogynnsamma förhållandena å de stora konsumtionsmarknaderna, hvilka varit oupphörligt störda af krig och kriser. Alla tecken bebåda, att vi nu, och först nu, kommit in på begynnelsestadiet af en rätt kraftig jernproduktion, sedan den länge fjettrade näringen blifvit fri och derefter kunnat utvidga sina dimensioner. Så hafva också, efter denna tid, allvarliga bemödanden blifvit gjorda, att ytterligare förädla detta dyrbara råämne, bemödanden, som hade föga eller ingen framgång, så länge de omhuldades af privilegier och tullskydd. Då kommerskollegii berättelser för 1866 snart utkomma, torde man blifva i tillfälle att skåda verkningarne af det friare utbytet äfven på andra landets näringsgrenar, dervid man likväl — vi upprepa det — icke må glömma, att den osäkra politiska ställningen i utlandet återverkat mycket ogynnsamt äfven på oss. At särskilt intresse skall det blifva, att erfara, i siffror, något om verkningarne af den franska traktaten. Beträffande stångjernet veta vi, att afsättningen till detta land steg första året efter traktaten från 67,000 till 82,000 ske-, det högsta beloppet, som dittills förekommit, ochaemer än dubbelt mot hvad det varit 10 år derförut. Hos våra protektionister, som påstå sig vara företrädesvis , ,praktiske, under det frihandlarne äro theoretici och videologer, borde dessa fakta vinna något afseende.

25 november 1867, sida 2

Thumbnail