Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1867, sida 3

4 118t1138Y18 UC bustÖa dYA11, NV 1J 7ÅL 111—d4 så många svärigheter. Presterna å sin sida skulle ock kunna bidraga ofantligt till det goda ändamålet; de äro sina församlingars öfverhufvuden och ännu är allmogen van att vända sig till dem i både andliga och verldsliga angelägenheter. De flesta af dem besitta ock tillräcklig bildning och, såsom vi hoppas, äfven nog intresse, för att kunna beklädas med dylikt uppdrag, ehuru exempel visst ej saknas på motsatsen; såsom exempel härpå var, då en af stiftets äldsta kyrkor för någon tid sedan nedrefs, ej presteu tillstädes ,,en enda gång, och man bar skäl att frukta, det mycket förvaringsvärdt gick förloradt. Ins. vill derföre föreslå: 1:o) att de kongliga förordningar, som angående denna vigtiga sak finnas, måtte genom cirkulärskrifvelser från konsistorium anbefallas till uppläsning åtminstone en gång hvart 1. år. 2:0) att presten en och annan gång om året ville från predikstolen upplysa allmogen om hvilka artiklar, som förtjena att tagas i förvar; såsom gamla folkdrägter, redskaper af trä, jern etc. Till förvaringsrum för dylikt hafva vi nu Smålands Museum, för hvars förkofran hvar och en bör sörja, och säkert kommer äfven allmogen att bidraga dertill. Om derföre presten i hvarje församling underrättade om Musei tillvaro och ändamål, att tillträdet till detsamma kommer att blifva fritt och att alla gåfvor äro Ttällkomna, tro vi och veta af erfarenhet, att ,ganska mycket skulle kunna uträttas. Presterna kunde ju i så. fall hvar och en för M föranstalta om artiklarnes insändande till Wexjö. Inom flera församlingar har man ock redan börjat att på detta sätt offra på fosterlandets altare. Ett dylikt förslag bör så mycket lättare kunna sättas i verksamhet, som stiftets styresman alltid visat ett synnerligt intresse för den goda saken. Mycket kan äfven göras af läroverkets ungdom genom vandringar under ferierna bland allmogen, och genom upptecknande af sagor och sånger, af hvilka ännu många lefva på folkets läppar, uppresande och afritningar af runstenar etc. Vid många läroverk, t. ex. vid Kristianstads, har ungdomen sig intet angelägnare. Skulle ej äfven Smålands ungdom kunna följa exemplet? Om blott hvar och en medborgare ,, ville göra något, vore mycket uträttadt och böra vi ej ,,alla vilja, då det gäller ett så nyttigt och ädelt mål som bevarandet af Smålands forminnen! Fornech Fosterlandsälskare. Om s. k. sensitiv (känslig) låga. I England väcker, under namn af sensitiv låga, följande experiment stort intresse. D.-B. berättar härom efter Industri-Blätter, 1867, följande: En smal gaslåga ur en vanlig stålbrännare visar ett högst öfverraskande förhållande, om den genom ökadt gastryck uppdrifves till en höjd af 14 eller 16 tum. Den yttrar då för höga toner och starkt buller en så fin känslighet som man kan önska för andra instrumenter, hvilka visa värmets och elektricitetens inflytande. Låter man i närheten eller till och med på något afstånd en hvisselpipa ljuda, så förkortas lågan ögonblickligen till hälften af sin längd, men så snart tonen upphört, stiger lågan till sin förra höjd. På samma sätt verka hammarslag, synnerligen på ett metalliskt underlag, klockljud m. m. Violinen visar ej något inflytande på lågan, endast då qvinten anstrykes, sammansjunker den ögonblickligt till en kort, busklik, högst orolig låga. En annan låga af 20 tums höjd visade sig ännu långt känsligare; den markerade tydligt, genom sammanfattning till halfva höjden och derrid, i enstaka fall äfven genom häftig oro, hvarje mindre buller, såsom frasandet af en sidenklädning, stöflors knarrande, ett litet mynts fallande i golfvet, en regndroppes slag på rutan 0. 8 v. Menniskoröstens uttal af vokalen U har ingen verkan på lågan, O sätter den i rörelse, I kommer den att häftigt skälfva, men för S sjunker den sammaf till en oformlig eldklump. Wetterns vattenhöjd och landets gröda. I Östgötha Corresp. har en insändare, som tecknar sig G—I-h, infört följande förnumstiga rader: Wetterns vattenhöjd, som 1866 steg så betydligt, har nu 1867 stigit ännu betydligare, hvarigenom en ny bekräftelse erhållits på sanningen af den vers, som i beskrifningen, uigifven under förra århundradet, öfver denna sjö finnes anförd och lyder sålunda: När Wettern full till brädden står, Då är för dörren hårda år. Femtioåriga observationer hafva dessutom besannat versens innehåll, ty då under dessa många år vattnet under Juni månad stigit till en viss höjd, har alltid årets gröda, antingen genom för mycken väta eller torka, eller ock genom frost, gifvit ett resultat, betydligt under medelmåttan. Visserligen hafva några län under 1866 och 1867 af vissa sädessorter fått god afkastning, men i största delen af landet har resultatet varit dålig skörd. En groskornig hotellvära. Att många tysk och engelska värdshusvärdar stundom lägga i dagen den gröfsta råhet är tillräckligt bekant, men sessionen inför Berlins polistribunal den 30 Aug. bevisar att de uti egaren till ,, Hotel des Italiens i denna stad funnit sin mästare. En vacker 25årig amerikansk fru, misstress Tr., hade med sin lille 4-årige son tagit in på nämnde hotell, dervid till och med varmt rekommenderad af en general. Då hon skulle afresa och begärde sin räkning, fann hon den omåttligt tilltagen. Bland annat var hyran pr dag beräknad efter 10 thaler i stället för 5, hvarom öfverenskommits. Då hon nu vägrade att betala och gick ut för att söka och rådfråga sin bankir, skickade värden portvakterskan efter henne. Denna grep fru misstress Tr. i klädningen, sönderslet den och ville tvinga henne att återvända till hotellet, der hon likväl qvarlemnat sitt barn och sina effekter. Då det förskräckta fruntimret sökte fasthålla sig vid ett utanför hotellet varande gallerverk, kom värden ut, slog henne på händerna och ryckte dem ifrån gallret. Misstress Tr. förlorade sansningen och nedföll på gat-. läggningen, hvarpå värden grep henne i axlarne, släpade henne in i hotellet och stängde porten för att hindra folk att inkomma. En äldre man, grefve dEspagnol, som åsett alltsammans, lyckades genom sin energi förskaffa sig inträde och åtog sig genast ridderligt, den misshandlades sak, Värden gjorde först min af att äfven angripa grefven, men hejdade sig vid åsynen at hans allvarsamma spanska rör, tilldess polis ankom och tog värden i förvar. Inför tribunalet förklarade denne fräckt det vara skandal, att någon vägrade betala en räkning, samt att det vore hans rättighet att taga hur mycket betaldt han ville, och yrkade att både grefven och misstress Tr. borde dömas till ansvar och skadeersättning. Presidenten berömde dock grefvens handlingssätt och förklarade i starka uttryck att värdens brutalitet vore en skamfläck för hela Berlin. Den rike värden dömdes endast till 10 thalers böter och portvakterskan till sex dagars fängelse. En dyr gris, För två år sedan fick en handl. —g i norra delen af Vestergötlapd en fyra mänaders gammal gris såsom en sorts säkerhet för en fordran af 100 rår. Grisens egare, hvars affärer syntes mycket invecklade, lofvade att inom ett halfår igenlösa sin fyrfotade älskling, hvarjemte han förband sig att för hvarje dag betala 15 öre till dess underhåll, hvilket belopp han äfven skulle erlägga vid igenlösandet af densamme, — Interimsegaren till grisen försåg honom emellertid rik