Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juli 1867, sida 3

Article Image
Mormonernas Teater. I ,Petermanns Geogr. Mittheilungen för Juni innev. år läses följande meddelande om teatern i Mormonstaden af en engelsman, mr. Dixon, som dock synes betrakta mormonväsendet med alltför välvilliga blickar: Teatern har ett högre mål i Mormonstaden, än kyrkostyrelserna i London, Paris och Newyork vilja erkänna. Brigham Young är ett original på mera än ett sätt; han är öfversteprest för en ny religionssekt, men detta oaktadt har han fullständigt inrättat en teater för sin menighet, innan grundmurarne till hans nya tempel hunnit höja sig öfver jorden. Inhvar vet, att skädespelen hafva ett religiöst ursprung och att man kallat teatern en skola för sederna. Young synes öfverallt sträfva efter ett återvändande till det förflutna — tfamiljelifvet är Abraham och i sällskapslifvet Thespis hans mönster. Prester uppfunno såväl den gamla tidens som medeltidens skådespel, och då erfarenheten såväl i Utah som i Newyork visar, att publiken öfverallt tycker om det nuutra och det, som drager den med sig — hvarför skulle då folkens lärare försmå att begagna de tusentals tillfällen, som skådespelarekonsten erbjuder, att i det rätta ögonblicket framkalla skratt eller hänryckning? Hvarför skulle Young icke predika moral inom teatern; hvarför skulle han ej uppfostra sina sceniska artister af begge könen till mönster för bildadt uppträdande, vackert språk och smak i konsten att kläda sig? I denna afsigt är det, som han byggt en mönsterteater och oupphörligt anstränger sig att bilda en mönsterpersonal för scenen. Teaterns yttre visar oss en byggnad i något tung dorisk stil, som emellertid röjer byggmästarens förmåga att med temligen enkla medel åstadkomma en storartad verkan. Inuti är byggnaden ljus och luftig. Der finnas inga loger, undantagandes tvenne omedelbart vid scenen; hela det inre är orneradt i hvitt och guld. Salongens väsentligaste del består af parterren, som lutar starkt upp från orkestern, så att enhvar med lätthet kan se och höra. Alla bänkarne uthyras till familjer, och man kan här hvarje representationsafton få se statens utmärktaste äldste och biskopar, omgifne af sina hustrur och barn. kEn gungstol midt på parterren intages af Young sjelf. Rundtomkring denna stol äro bänkarne tätt fyllda af dem, som önska att befinna så nära sin profet, som möjligt; man ser här ,förste rådsherren Heber Kimball, ,,andre rådsherren och öfvergeneralenDaniel Wells, ,, kyrkans apostel och historieskrifvare George A. Smith, ,aposteln George L. Cannon, den presiderande biskopen Edward Hunter, utgifvaren af ,Daily Telegraph, ,äldsten Stenhouse, samt en mängd mindre strålande mormonljus. Af de båda logerna är den ena bestämd för profeten när han föredrager att vara ensam eller att tala förtroligt med en eller annan vän; den andra är upplåten åt de unga flickor, hvilka skola spela på aftonen, men ej för ögonblicket uppträda på scenen. I allmänhet har man i detta ypperliga teaterhus fästat afseende vid allas välbefinnande, och jag kan, efter hvad miss Adams, miss Alexander och andra unga konstnärinnor upplyst försäkra, att de betrakta såsom en stor ynnest, att de erhållit denna loge uteslutande för sig sjelfva, så att de när som heldst och i hvilken kostym som heldst kunna gå dit och derifrån. : Man måste lyckönska teaterdircktören, Hiram Clawson, att han genom sin regissörs öfvade blick och omsorgsfulla anordningar af sin scen gjort något, som såvidt möjligt är närmar sig det ideal, han uppställt för den. Allt bakom rampen är i bästa skick; lugn och ordning herrska midt under skämtet och glädjen. Ilvarken i eller utanför huset finner man här det stoj, som råder i och omkring Londons Drury Lane och Lyceum; här träffas inga oanständiga qvinnor, inga fick tjufvar, inga trasiga barn, inga rusiga och sv jande karlar. Då en mormon aldrig dricker spi rituosa och sällan röker tobak, så består det som serveras åskådarne, endast af några persikor, dem de sjelfva medfört. Korta skådespel föredragas, likasom korta predikningar i mormonernas helgedom Klockan 8 på aftonen går ridån upp, klockan 1211 faller den efter slutscenen, och då mormonern: bruka intaga sin aftonmåltid innan de begifv: sig till teatern, så gå de till hvila omedelbart ef ter hemkomsten; de tillåta aldrig sina tidsfördri latt ingripa störande i nästa dags arbete. I Det mest utmärkta i detta mönster för ett tea terhus finnes bakom ridån. Der råda öfve allt rymlighet. ljus och den omsorgsfullaste re lighet. Jag har gjort mig temligen väl bekar

18 juli 1867, sida 3

Thumbnail