Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1867, sida 2

Underrättelsen om Maximilians slutliga öde har naturligtvis i Europa väckt mycken sensation, och hans afrättning har från olika ståndpunkter blifvit mycket olika bedömd. Ehuru Ilandelstidningen redan yltrat sin åsigt i detta ämne, torde det vara skäl att ännu en gång återkomma till detsamma, då de europeiska hoftidningarno pligtskyldigt vilja intala allmänheten, att här är fråga om ,ett skändligt mord, och då äfven en och annan liberal tysk tidning, som vill göra kapital af saken mot kejsar Napoleon, instämmer i detta fullkomligt oberättigade rop. Sanningen är, att detta ärhundrades historia ej har något skamligare och mer barbariskt att uppvisa än de åtgärder Maximilian vidtog för att betrygga sitt välde i ett land, der han var fremling och usurpator. De österrikiska tidningar, som, den habsburgska dynastien och den fur iga oantastligheten till välbehag, söka älla honom som martyr och hans afrätting som ,mord, undvika att tala om dessa åtgärder annorledes än i sväfande ordalag och låtsa som om skulden för desamma drabbade icke honom, utan de franske generalerna och hans egna härförare. Men historien är i denna punkt obercklig, och kr a till ett dokument, som talar t Den 3 Oktoer 1565 undertecknade Marintilian med att alla personer, hörande till beväpnade kårer af hvad antal, organisation, karak