Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juli 1867, sida 3

mårlskå KONStens skapelser. Sn Sverges ordnar. En landsortstidning lemnar följande bi drag till de svenska ordnarnes historia. Serasimerorden är den äldsta och äfven de förnämsta. Denna orden nämnes och beskrifve redan i svenska handlingar från trettonde århun dradet. Likväl är det ovisst om den blifvit stif tad i Sverge, eller dit inkommit med främlinga af hög börd och stort anseende, som vistades vic konung Magnus Birgerssons hof och deltogo i de lysande tornerspel, som gåfvos af denne praktäl skande konung; under hvars regering många be tydande utländska familjer inflyttade i Srerge. Under föreningen mellan Nordens trenne riken som derefter följde, kom denna orden åter i glömska. Titeln riddare blef emellertid den förnämsta bland rikets adel, och en guldkedja bars äfver alltid såsom en riddarvärdigheten tillkommande utmärkelse, ehuru kedjorna voro gjorda på olika sätt, tills den ursprungliga formen återställdes a: konung Fredrik I, som år 1748 förnyade denns gamla orden. Serafimerordens tecken är ett hvitt romerskt kors i form af en stjerna med 4 serafshufvuden kring en himmelsblå glob, som intar det medlersta af korset och eger de trenne bokstäfverna I. II. S. i hvit färg, hvilka äro initialer till ordens måtto: Jesus hominum salvator. Denna stjerna bäres äfven broderad på kläderna och nyttjas på dessa såväl som på kappornas venstra sida. Korset bäres i ett himmelsblått band öfver högra skuldran till venstra sidan. Vid ordens högtidsdagar bäres åter det emaljerade korset kring halsen i en ätven emaljerad kedja, som är sammansatt af länkar, hvilka sammanfoga serafshufvuden och dubbla jerusalemskors i gult och hvitt. Ordens högtidsdrägt liknar den gamla spanska drägten, och dertill hel och hållen af hvitt siden, kantad med svarta spetsar. Den runda fjäderhatten och stöfletterna äro äfven af siden. Riddarnes skyldighet är att försvara faderoch moderlösa samt enkor, draga försorg om de sjuka och fattiga samt att göra andra barmhertighetsverk. Af denna orsak stå äfven alla hospitaler, lasaretter och andra milda stiftelser under denna ordens uppsigt; hvarjemte alla ordens medlemmar äro förbundna att gifva en viss summa till detta ändamåls befrämjande. Riddarnes antal är inskränkt till tjugufyra, oberäknadt Sverges konung, som är ordens stormästare, och prinsarne af kongl. familjen, som pläga dekoreras i vaggan, orden till utmärkelse och heder. Svärdsorden är äfven ganska gammal i Sverge. Den tros hafva blifvit införd hit från Liffland och Preussen, der svärdsriddarne en lång tid voro särdeles beryktade och berömde. Konung Erik XIV, Gustaf Wasas son, gjorde ett försök att bringa upp denna orden till dess förra anseende, men rikets då varande olyckliga läge bragte den ånyo i glömska. Konung Fredrik lyckades bättre, och denna orden anses nu som en belöning för militära förtjenster. Förr hade denna orden blott tvenne klasser, riddare och kommendörer; men Gustaf den tredje delade kommendörerna i ytterligare tvenne klasser; kommendörer, som blott nyttja bandet och kommendörer med stora korset, hvilka äfven hafva en broderad krachan på bröstet. Riddare åter bära stjernan i gult band med blåa kanter. Ordenstecknet är ett grekiskt kors i form af en stjerna med fyra kronor i mellanrummen och omkring en blå glob, hvarpå synes ett gyllene upprättstående svärd med en lagerkrans på spetsen och till motto: Pro Patria. . Krachanen, som kommendörerna hafva på venstra bröstet, är broderad med silfver; stjernan åter bäres i ordensband, och ordenskedjan, som nyttjas vid högtidsdagar, är af hvit emalj och guld. Ceremonidrägten är den spanska, men med en ång släpande mantel. Det hela af himmelsblått sammet, kantadt med hvitt siden. Antalet af kommendörer och riddare är obestämdt, nu för tiden efter tur och befordringsrätt. Den tredje, Nordstjerneorden, daterar sitt urprung från en sednare tid, nemligen 1748, då Frerik I stiftade densamma för personer af utmärkt örtjenst i politiskt, civilt och militäriskt afseende. Ordenstecknet är ett hvitt emaljeradt romerskt cors, i hvars medelpunkt man ser en blå glob med n gyllene stjerna och till motto: , Nescit Occaum, häntydande på nordstjernan som alltid visar ig på samma höjd. Globen är omgifven af fyra unda kungliga kronor i mellan rummen mellan corset. Riddarne bära ordenstecknet i svart band å bröstet och kommendörerna i svart baud kring dalsen. Dessa sistnämnda med stora korset hafva fven en krachan, broderad med silfver, på venstra stet. IIögtidsdrägten är spansk med en lång mantel, jet hela af karmosinrödt sammet, kantadt med vitt siden. Ordenskedjan är sammansatt af stjeror mellan stiftarens dubbla namnchiffer, allt emaleradt med hvitt, blått och guld. Kommendörernas antal skall vara 24 och ridarnes 48, enligt de ursprungliga statuterna. Sedan dessa stiftades har dock landet blifvit öfe. måttan rikt på förtjenta män, om man får tro tatskalendern och döma efter alla stjernor, som å upp och ned på fåfängans himmel i motsats ill deras namn, ty 1866 lyste icke flera eller färre n 1217 nordstjernor inoch utrikes, bestrålande en eljest kanske nog dunkla förtjensten. . Gustaf den tredje tillade ännu en orden, nemlien Vasaorden till minne af den store konung, om var den förste konung af Vasaätten på svenka tronen. Fordom var förhållandet med svenska