Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1867, sida 2

RIHSDAUELN. Rörande behandlingen af sinanshelänkandet i Söndagens aftenplena meddela vi efter Dagl. Alleh:a följande redogörelse: Debatten i Första kammaren rörde sig mera om grundlagsenligheten af de beslutade tullförhöjningarnas och den ökade bränvinsafgiftens tillämpning genast eller först med nästa års ingång, än om det af utskottet föreslagna statslånet å 6 milhoner. Mer och mindre ötvertygande skäl anfördes å ömse sidor. IIr Schartau ansåg att, derest 61 8 kunde tolkas så extensift att törhöjningen redan i år finge ske, man då icke borde dermed uppskjuta till den 1 nästkommande Juli, som talaren hört uppgifvas såsom den tilltänkta tidpunkten för förändringarnas införande, utan genast åstadkomma desamma utan all respit, hvilken blott skulle föranleda fördelar för köpmannaintresset. men icke för konsumenterna, som faktiskt fått vidkännas prisförhöjningarna omedelbart efter kunskapen om riksdagens beslut om sagda bevillningar. Hr Wallenberg delade denna åsigt, dessutom befarande att uppskof skulle genom ökad import och högt uppdrifven bränvinstillverkning i höst förorsaka en mer eller mindre känbar kris, såsom fallet skulle hafva blifvit, om man vid fria räntans införande medgifvit respittid med deraf härflytande generalliqvid i hela landet. I samma riktning yttrade sig äfven hr v. Koch, grefve E. Sparre, hri Waern, Bemnich, iherrarne Stjernblad och BeckFris. Hr Nordström deremot motiverade i et innehållsrikt anförande sin åsigt, att grundlagen icke medgåfve en omedelbar tillämpning af de fattade besluten om ofvannämnda förhöjningar, äfvensom att lånet blifvit bestämdt till s millioner Grefve Henning Hamilton skulle vid riksdagens början hafva ansett detsamma böra uppgå till 9 millioner, men nu vid dess slut, och då landets ställning numera vore allmänt känd samt sålunda ingen förv? äning torde föranledas af nödvändigheten för nästa riks dag att fylla hvad som kan behöf as, ville talaren icke påyrka ändring i utskottets för slag. Deremot framhöll grefven senare vigten a att statsutskottet för framtiden gjorde sina inkomst: beräkningar i enlighet med verkliga förhållander och icke, såsom nu, i strid med dessa, då utskottet beräknat jernvägstrasikinkometerna till 2 mil liorer, oaktadt chefen för jernvägarne approximatift icke upptagit desamma till högre belopp är en och en half million. Mot den af utskottet föreslagna korta återbetalningstiden af endast tre år uppträdde friherre Tersmeden, grefve Henning Hamilton, friherre Hugo Hamilton och hr Schartau, under det hri Wallenberg och Warn talade för bifall till utskottets förslag, hvilket segrade med 64 röster emo 20, liksom man utan votering uppdrog åt riksgäldskontoret att till fyllande af 1867 års brist upplåna 6 millioner riksdaler mot obligationer icke under 100 rår i svenskt mynt, stälda till innehafvaren och betalbara under åren 1870, 1871 och 1872. I utlåtandets andra punkt, som afsåg 1569 år brist, hemställde utskottet, att densamma måtte fyllas utom med de redan i år insörda nu berörda ...