Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 april 1867, sida 2

mrat afles om na kiill rd dta bifallas. IIr Hedlund begär ordet och anför några -j maren en så stark minoritet, att denn sammanlagd med majoriteten i första kan maren, bildade en rätt betydlig riksdager majoritet för det högre beloppet, eller 1! million rdr, en utgång, hvilken den b segrade minoriteten ej lagt sig tungt ) sinnet, då man utomdess hört många ri ster från komitenter i landet, hvilka rö stor ifver för den större summan. — Mår gen tror emellertid, att hvad regerit gen nu fått för innevarande år till si förfogande, skall icke komma att utg likasom händelsen varit vid andra tillfä len, då regeringen med enträgenhet på kallat anslag till ändamål, som ansett ytterst trängande, men derefter dröjt åre tal med deras användning. Äfven i fråga om bankovinsten för 186 blef första kammarens mening riksdagen beslut, sedan åsigterna derom i andr kammaren så förändrat sig efter riksda gens början, att der nu var en minorite af 88 röster mot 90. — Deremot segrad andra kammaren i fråga om titeln på f. d Rikets Ständers bankk, hvilken fick be hålla sitt väl häfdade, ärliga namn Sverges Riksbank. — Likaledes segradkammaren deri, att ingenting afgjorde rörande 1866 års bankorinst. Till en inkonseqvens gjorde sig hvar dera kammaren skyldig, så att de den delen ej hafra något att förebrå hvarandra. Andra kammaren glömde, at den förut voterat det högre anslaget til skeppsbyggeriet i Carlskrona, så att der bordt votera ja, men kammaren var så : arten med nej-sedlar, att äfven besparingslusten här segrade. — Första kammaren åter hade Difallit anslaget till prokssionen i pädagogik, men lät nu sin röstmajoritet salla i motsatt riktning. Dessa små inadvertenser böra dock ej härdt bedömas, så mycket heldre, som man också ju eger rätt att , blifva med var dag klokare. I dag hafva andra ärender kommit under öfrerläggning. Sedan 2 timmar diskuterar man i andra kammaren ett tillfälligt utskotts betänkande rörande förändrade grunder för embetsoch tjenstemäns aflöning m. m., derunder landssekreterares och domares inkomster kommit ifligt på tal. — Nu faller talmannens klubba. Propositionerna föredragas och Nu följer ett annat tillfälligt utskotts utlåtande rörande ett förslag till lag eller reglemente för bildande af sparbanker. siffror, som visa, att svenska folkets kontanta besparingar icke äro så ringa, jemförda med våra grannländers, som man i allmänhet föreställer sig. Det är sannt, att vi hafva blott 151 sparbanker mod samlade medel af 35 å 36 millioner rår, under det Norge har 174 sparbanker med 182 millioner rdr insatta medel. Men dervid bör ej förbises, att Norge har blott ett mycket ringa antal verkliga affärsbanker, hvadan deras sparbanker upptaga en väsendtlig del af hvad som motsvarår vära bank-depositioner. Och dessa uppgingo vid slutet af sistlidet år till följande. belopp: ; I riksbanken med dess 3 lånekontor 4,589,600. 23 enskilta banker... 24,223,000. Skandinaviska kredit-aktiebolaget . 3,680,000. och kredit-aktiebolaget i l Stockhohan. 824, 000. Guilletmot KWeylandt (31 Dec. 1865) 1,238,000. Härtill komma depositionerna ! i 19 filialbanker, af hvilka 11 innehade 3,460,000 rår; det hela kan alltså kalkuleras till 5,000,000, uppgå till omkring 40!(, millioner rår. — På uppoch afskrifning befunnos vid samma tid c:a 1713 millioner. då alltså samtliga dessa depositioner ———— I gårdagens Aftonblad hade en sakkunnig författare beräknat att i inhemska obliI gationer blifvit placerade omkring 23 mil-si lioner. Lägges dertill det betydliga belopp af besparingar, som blifrit nedlagda? i aktier, vare sig bruk, ångbåtar, fabriker eller andra företag, som varit föremål se för spekulation äfven af sådane persejs ner, t. ex. embetsmän, som eljest insätta ina besparingar i banker, så torde man ra justera den jemförelse till Sverges de-i avör, som göres mellan våra besparingar å ch grannländernas, med åberopande alle-. ia af sparbankernas antal och beloppen såif de i dem insatta medel. m Tal:n förordade en allmän lag för spar-ti vankerna, anmärkande det ytterst märkaf iga och för den svenska redbarheten beH ecknande förhållande, att en mängd af parbanker kunnat här uppstå och insamla m tora summor, utan att någon allmän sö-fo eskrift finnes rörande ansvarsskyldighet, isposition af enskilta fonder m. m. lic Motionären br Medin påyrkade emeller2! id ingen återremiss, då riksdagen nu vore da ingt framskriden. — Friherre Alströmer mn nsåg att just friheten från allt reglemenerande från statens sida verkat till den 24 ackra ersarenhet vi ega på detta område. im Kammaren godkände utskottets tillstyr-soc ande, att motionen ej må för närvarande be ;ranleda till någon åtgärd. hä Nu pågår diskussion rörande landtränha ; ö sto riernas medel, och till något vidare lä-nis er man väl ockan nu int väl bö och mer än en represenj komma i dag på f. m., då de2 nir t längta till middagen. tec Sistl. Söndag gaf det s. k. Försvarsder skottet en middag å Phcenix för sin ord-öl rande, landshöfding v. Troil. Det lärer a rit en lifvad och glad middag, dervid yi ( imparne för de olika åsigterna, genera-mä r och bönder, vänligt tryckte hvarandra satt ed glasen. Vid tillfället upplästes några unoristiska verser. Efter middagen öppnades dörrarne till för I i nin t : närbelägen sal, hvarest det s. k. Väl-sor rds-utskottet haft middag. Föreningen Ola de båda sällskaperna ledde naturligt-B. ; till mången tryckning och vänskapsom ring. , N De stundande Påskdagarne skola utan gan 6 frel blitva våra jägtade riksdagsmän nin nska välkomna, och Ännandagens behag