Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 mars 1867, sida 2

bränvinstillverkning, beträffande tiden och!: sättet för afgiftens erläggande, beslutit: s1 1:o att anständ med tillverkningsafgiftens erläggande borde medgifvas; 2:o att, oaktadt detta beslut komme att föranleda särskilda bestämmelser angående statens säkerhet för afgiftens behöriga utbekommande, fråfn i sin helhet skulle företagas till pröfning af evillningsutskottet utan sammanträde med annat utskott: 3:0 att afgiften för bränvinstillverkning skulle hvarje termin erläggas inom en månad efter terminens utgång, med rättighet för tillverkare, som det åstundade, att förskottsvis göra afbetalning å sådan afgift; 1:o att 3. af det bränvin, för hvilket afgift icke blifvit förskottsvis erlagd, skulle intill dess derför belöpande afgift blifvit gulden, uti särskildt säkert rum å det ställe, der tillverkningen skett, under kontrollörens lås förvaras; att om så ansäges erforderligt, jemväl bränvinsredskapen skulle utgöra pant till statens såkerhet för utbekemmande af tillverkningsafgiften; att såväl bränneriredskapen som det upplagda bränvinet skulle mot eldsfara förfäkras och försäkringen bibehållas vid gällande kraft. I afseende å kontrollörsarvodet föreslås: för kontrollör med tillsyn å ett bränneri minst 3 högst 5 rdr om dagen, d:o d:o 2 brännerier 5 , 7 do d:po 3 . TR In Andra kammarens tillfälliga utskott n:o 3 har justerat betänkande med anledning af hrr Sven Erssons, O. Larssons och Eric Dofsöns väckta förslag om underdänig framställning till K. M:t rörande undersökning om roteringsskyldigheten i Öfre Dalarne i och för beredande af lindring i densamma. Ehuru utskottet ansett motionärerna icke hafva saknat skäl för sitt yrkande, enär ostridigt vore, att Öfre Dalarne vid jemförelse af bevillningstaxeringsvärdena blifvit högre roteradt än öfriga delar af riket i allmänhet och således bort komma i åtnjutande at lindring i likhet med hvad t. ex. för Jemtland förut egt rum, har utskottet likväl, enär vid denna riksdag flera motioner blifvit väckta angående genomgripande förändringar af hufvudgrunderna för rikets försvarsverk, hvilka motioner äro hänskjutna till särskildt utskott, förklarat sig icke böra för närvarande tillstyrka några partiella förändringar, som kunde komma i strid med förI svarsverkets ordnande i sin helhet, hvadan utskottet hemställt . Ä att motionen icke må till någon kammarens åtgärd föranleda. rr A. v. Proschwitz och Petter Andersson hafva i afgifven reservation förklarat sig instämma i utlåtandet, men tillagt, att roteringen i Öfre Dalarne ej företrädesvis borde lindras, emedan utskottets utredning utvisat att andra orter äro härdare tryckta, . — Första kammaren valde i Lördags till suppleant i konstitutionsutskottet ester hr R. Adlersparre: hr C. Sahlin. H. exc. herr utrikesstatsministern tillkännagaf, med anledning af i en längre framställning af frih. A. C. Raab gjorda spörjsmål beträffande Sverges förhållande till utrikes makter och den politiska ställningen i allmänhet, att han, efter tagen närmare kännedom om spörjsmålens innehåll, skulle i ett kommande sammanträde yttra sig deröfver Båda kamrarna hafva i Lördags till öfverläggning förchaft bevillningeutskottets homställan, till följd af hr Hedlunds motion, att riksdagen mätte hos Kongl. Majet anhälla om utredning till nästa riksdag genom sakkunnige personer i hvad mån och på hvad sätt tillverkningen af hvitbetssocker inom landet lämpligen kan och bör åläggas särskild beskattning. Efter långvariga och lifliga diskussioner bifölls i första kammaren, med 45 röster mot 44, den föreclagna utredningen, men afslogs deremot i andra kammaren med 91 röster met 67. Det förmodas att statsregleringens alla hufvudtitlar, enligt statsutskottets förslag; skola färdigtryckta om Onsdag utdelas till riksdagsmännen. Andra kammarens tillfälliga utskott n:o 2 har uti afgifvet utlåtande i anledning af hrr P. A. Siljeströms, A. Reutercronas och C. Orres motioner, em utstäckning af kronolänsmännens sribrefsrätt, hemställt: att riksdagen måtte uti underdänig skrifvelse hos K. M:t anhålla, att den fribrefsrätt, länsmännen i riket för närvarande jemlikt nådien cirkuläret den 30 November 1849 åtnjuta för tjensteskrifvelser till konungens befallningshafvande och kronosogdarna, må varda utsträckt till alla, hvilka från länsmännen aflätas till embetsrerk eller myndigheter, embetsoch tjensteman eller betjente, i mål och årenden, som det allmännan tjenst angå, allt under de kontroller emot missbruk, som kunna nödiga pröfvas. . . Andra kammarens tillfälliga utskott n:o 3 har justerat följande två utlåtanden: 1:0 I anledning af hr C. J. Svensens motion om flyttning af länsresidenset i Calmar till Oscarshamn samt skrifvelse till K. M:t om denna frågas utredning och framläggande till nästa riksdag: Utskottet har, hufvudsakligen emedan metionären hvarken behörigen utredt de fördelar länet kunde hafva af flyttningen, eller de kostnader, som af densamma blefve en följd, ansett, att i frågans outredda skick tillförlitlig grund saknas för bedömmande af frågans vigt för länet; hvadan utskottet hemställt, att motionen icke må till nåI gon kammarens åtgärd föranleda; 2:0 I anledning af hr Ridderstads väckta förslag, att aflåta en tacksägelseskrifvelse från riksdagen till kapten John Ericsson i Amerika. Dels på de skäl motionären andragit, dels på andra af utskottet anförda grunder, har utskottet hemställt: a 3 att riksdagen måtte besluta allåtandet af en skrifvelse till kapten Ericsson, innefattande erkännande af hans stora förtjenster samt betygande af riksdagens högaktning och erkänsla, äfvensom uppdraga åt riksdagens kanslideputerade att besörja uppsättande och expedierande af denna skrifvelse, hvilken, etter dess godkännande af kamrarna, bör undertecknas å riksdage ägnar af kamrarnas S 1 ! f