mellan karudmal Antonelli och preussiske ambassadören i Rom, om hvilken vi förut talat, skrifver en korrespondent från Florens till den engelska , Times: ,Enligt bref från Rom af den 4 dennes har den stora striden om Arnims enspännarevagn antagit oroande dimensioner och artar sig till att blifva mycket allvarsam. Preussiske ambassadören har afbrutit allt personligt umgänge med kardinal Antonelli och håller sig i en ställning af kränkt värdighet, sem väntar på upprättelse. Den diplomatiska kåren i Rom har naturligtvis ställt sig på sin kollegas sida och tadlar vatikanen för sin stysginthet, samt finner det otroligt, att Arnim skulle gifva efter. Det förmodas emellertid, att kardinalen begagnat detta tillfälle för att hämnas på grefve Bismarck i den preussiske ambassadörens person, emedan Preussen ingifvit förhoppning em en förmedling med Italien till påfvens fördel, men sedan lemnat honom i sticket. Man torde äfven påminna sig, att man en tid påstod, det Preussen vore påfvestolens mest nitiske beskyddare, när det ,,trolöta Frankrike drog sina trupper tillbaka och svek sitt kall. Men fransmännen lemnade Rom, och Preussen förerog ingenting för påfven. Hinc ille lacrima, eller med andra ord: häraf kan denna strid om en enspännareragn och den lilla komedi förklaras. i hvilken en kardinal, en preussisk diplomat och en schweirace, född österrikare, voro de spelande personerna. En sjerde person, som deltagit i spelet, är helt visst den österrikiske ambassadören i Rom, som åtnjuter den afundsvärda rättigheten att få inkomma på vatikanens gård med endast en häst för sin vagn. Det märkligaste är emellertid. att baron Inubner, Österrikes ambassadör, helt plötsligt försvunnit från scenen och begirvit sig till Palermo — som det heter — för att sköta sin helsa. FRANKRIKE. Förslaget om armCens reorganisation väcker fortfarande stor missbelåtenhet i hela landet. Oppositionstidningarae i departementerna hafva allt ondt att säga derom, och regeringens tidningar haiva icke mod att taga det i försvar. Man tager för alldeles afviordt, att jörslaget skall förkastas i lagstiftande församlingen. Detta oaktadt framhärdar regeringen i beslutet ait genomdrifva detsamma samt har sor T an att upplösa lagstiftande församlingeom det faller igenom. Det af Duruy framlagda förslaget om folkundervisningens ordnande är antaget af lagstiftande församlingen. Enligt meddelandea från Paris hafva en del framstående män af det orleanistiska partiet — hvaribland Guizot, VilIxnain, hertigen af Broglio, senator Brenier, m. fl. — den 3 dennes haft ett möte, för att diskutera frågan om upprättaudet af en philhellenisk komiteö. hvilken skulle ställa sig i förbindelse med den för samma ändamål tillsatta komitöen i London. Naturligtvis är meningen att genom verksamhet i pressen och Denninginsamlingar understödja grekerna. Man talar om ett nytt bref från hertigen af aumale, som skulle cirkulera i de orleanistiska kretsarne, och som isynnerhet underkastar förslaget till armöreorganisationen en skarp kritik. I en korrespondens från Paris af den 12 dennes försäkras, att den franske ambassadören i Berlin, Benedi, i all fötrolighet förfrågat sig huruvida den preussiska. regeringen kunde vara benägen att medgifva, det storhertigdömet Luxemburg komme i Frankrikes ego. Den preussiske ministerpresidenten lärer hafva besvarat denna tråga med ett höfligt, men bestämdt afslag. I en avran korrespondens från Paris beter det, att man i den franska hufvudstadens antipreussiska kretsar talar mycket om Benedeitis missbelätenhet med stämningen i Berlin, att ambasse dörens resa till Paris (der han för 1 varande befinner sig) vtan tvifvel har politiska orsaker. Det säges vara ganska ovisst buruvida den allmänna verldsexpositionen i Paris skall kunna öppvas den 1 April; det sättes t. o. m. allvarsamt i tråga om detta kan ske innan den 1 Maj. Ärbetarne i expositionspalatset hade nyligen gjort en strike. Då keisaren erfor detta, samt alt ia de tedskande voro belgier, befallde han st. att inom 24 timmar sortskafsa dem ösver sj gränsen. Ilotelsen verkade, och arbetsp inställningea upphörde. 4 ENGLAND. 8 Erkebislopen ar Canterbury har an-is ordnat en stor församling af engelska e biskopar, hvilken, under namn af ,dett allmänna anglikanska Concilium, skall so sammanträda i palatset Lambeth den 141s September. Med den mängd frågor, som g na sätta statskyrkans i England prester-jsi skap i rörelse, är det svårt att gissa till!D föremålet med der na konferens; likväl f förmodar man hufvudfsrågan vara: Kolo-i u niernas ställning till kyrkan i moderlan-ja det särskildt med asscende på schismen g i Svd-Afrika. li Lland de många icke vigtiga arreste-P ringar af fonier, som den engelska poli-g sen på sista tiden företagit, har man om-b sider nyligen lyckats göra en fångst afso någon betydelse. Educrd Dufjy, nära för-S. bunden med Siephens och under förra året !d tör sjuklighets skull frigifven ur fängel-m se, men sedan en af konspirationens verk-sa sammaste medlemmar, har, jemte sin sek-Sreterare, blifvit arresterad. Polisen harsk dubbelt skäl att vara på sin vakt, eme-d dan alarmerande iykten förutspått en alb män uppresning den 17 dennes, det ska nationalhelgonets, Sv Patrik, dag. Det su: påstås att senierna hafva för plan att förd störa gasledningarne, rör att i mörkret ssi bättre kunna utsöra sina anslag. k SPANIEN. 10 Från Madrid berättas, att — trots de su hårda bestraffningarna — en hemlig tidh ning ånyo utdelats, som bland annat inne-m håller en proklamation till armen, i hvilken soldaterna uppmanas att icke bilda någon bourbonistisk, utan en nationell t krigshär. En ung fransman, Liomartinikre, l som var misstänkt !ör denna tidnings ut-I. spridande, fördes sbyndsammast öfver grän-Ssen. 8 General Prim har af en amerikansk fe bankir sökt negociera ett lån på 2 millioner. 0 Drottning Isabella hade ett ögonblick !m —