Som bekant är, har Thiers i lagstiftande församlingen interpellerat regeringen, angående den utländska politiken. Denna interpellation kommer icke — såsom man förmodat — att inskränka sig till de tyska och italienska angelägenheterna, ntan afser hela den utländska politiken, och således äfven Mexiko. Derryer har begärt, att äfven de diplomatiska aktstycken, som hafva en tidigare datum, än den 8 Maj, skela föreläggas lagstiftande församlingen. Specielt ommämnde han en rundskrifvelse, som angår Italien, om hvilken statsministern talat i sessionen den 3 3 Maj, och i hvilken Italien tillförbundit sig att icke anfalla Österrike. En ny artikel i ,,L bertö, undertecknad af Girardin, har väckt en högst ovanlig sensation. I slutet af denna artikel heter det: ,,Den förföljelse, för hvilken jag blifvet ett offer, har ställt mig bland den kejserliga regeringens system: itiska fiender och på ett våldsamt sätt förskaflat mig en ny ställning. Deuna nya ställning omöjliggör för mig fordna vänskapsförhållanden och förbindelser, hvilka bestått sedan mer än tjugo år, och hvilka visserligen icke hade förändrat, men betydligt modifierat mina förra åsigter. Så smärtsam denna brytning än är, så kan jag likväl icke förblifva obeslutsam i valet mellan en smlrtsam ställning och en falsk ställning, hvilken för hvarje dag skulle allt mer och mer försvåras genom den sakernas utveckling, som jag beräknar, och de händelser, som jag förutser!. I de officiella kretsarne är man alldeles utom sig för denna artikel. Man synes på högsta ort varit ötvertygad derom, att Girardin skulle tystna, ifall — såsom skett — han icke dömdes till fingelsestraff för den först åklagade artikeln. Prins Napoleon lärer emellertid hafva yttrat en annan åsigt. Man tager nästan för gifvet, att Jiwderiäkgenom ett kejserligt dekret skall blifva undertryckt. Hans ord torde likväl hafva gjort stort intryck, och det lärer icke blifva lätt att förekomma verkningarna af desamma. (eirardin tyckes hafva fullt allvar med att afbryta sina gamla förbindelser. Som bekant är, har han varit en flitig och gerna sedd gist i palais Royal. Då prins Napoleon för några dagar sedan genom en adjutant lät invitera Girardin till sig, erhölls till svar: Säg er herre, att jag från denna dag aldrig mera sätter min fot inom hans dörr!. Ett liknande besked har gifvits prinsessan Mauthilde. Under expositionen komma, enligt France, följande kungliga personer att besöka Paris: kronprinsen af Preussen, prins Humbert af Italien, prins Oskar al Sverge och prinsen af Oranien. Desslikes kommer expositionen att besökas af en bror till den nye taikunen af Japan samt utaf vice konung Ismael af Egypten. ENGLAND. Den första authentika berättelsen öfver de sednaste feniska oroligheterna gaf lord Naas, statssekreterare för Irland, i underhusets möte den 6 dennes, med anledning af en förfrågan af Monsell. Denna dag på morgonen hade lord Naas från understatssekreteraren, sir Larcom, erhållit en depesch från Dublin, så lydande: ,,Om aftonen förstördes telegrafträdarne från Dublin till Cork och Limerick. Jern år gen uteblefvo. Ftt lokometiv utskickades, ör att undersöka förhållandena. En miil söder om Tlurles befunnos skenorna nppbrutna och linien barrikaderad. Hvarje förbindelse med Cork, Limerick och Tipperary är således afbruten, och vi veta icke hvad på dessa ställen förefallit. Rundtj omkring Dublin från Dragheda till Dunderum utbryter upprore väl icke till den utsträckning, som fenierna synas hatva vantat. I det dunkel, som för närvarande härom råder, är det omöjligt att uppgifva antalet af de upproriska. IIxarken personer eller egendom hafva lidit några betydliga skador. Vid Dragheda anfölls poliskasernen; angriparne äro tillbakaslagna och forföjas. Nägra hafva blifvit skjutna och några tagna till fånga. De härvarande polisstationerna Kilmainham och Crumlin hafva utan resultat stormats; staden, berriad från orostiftarne, är lugn. Trupperna äro väl placerade. En at de tillsängatagne hade med sig, utom vapen och ammunition, äfven grekisk eld-. En annan depesch, som samtidigt ingick till amiralitetet, lyder så: ,Fenierna attakerade i dag tidigt på morgonen polisstationen i Castelmartyr, öster om Cork; en amerikanare är skjuten och flera andra fenier sårade. Trupper afgå till Youghal, för att understödja polisen. Telegrafträdarne mellan Youghal och Cork äro skurna. Lord Naas tillade, att mili styrkan på Irland var fullt tillräcklig, för att undertrycka uppresningen. Afven i Lendon äro feniska agenter