— Ny Byggnadsordning. Urr Stadsfullmäktige hade, som bekant, åt en serskild beredning uppdragit att uppgöra förslag till ny byggnadsordning, hvilken efter Carl Johans församlivgs förening med staden skulle bli gällande äfven för nämnde församling. Beredningen, som nu fullgjort detta uppdrag, har i dessa dagar låtit trycka det förslag, om hvilket dess pluralitet förenat sig, åsyftande med denva åtgärd dels att, innan heredningens förslag slutligen uppsättes, inhemta erfarva och för den vigtiga avgeligenheten intresserade personers utom beredningen råd i alscenda på den nya byggnadserdningen, dels alt så mycket som möjligt förekomma anmärkningar mot sitt slutliga förslag. För dem, hvilka såbmda öuska act taga del af förslaget. tillhandahålles ete mindre antal exemplar deraf å Rådhuskanshet, och är det beredningens önskan, att möjliga undringsförslag må inom den 15 nästk. April skriftligen aflemnas till beredningeas ordförande, hr häradsh. 1. Derger. — Göteborgs IIpotekaskassa. De sastighetsegare. hvilka teckvat sig till delaktighet 1 denna kassa, hafva i dag å Handelshörsen baft ett talrikt besökt sammanträde, vid hvilket förhandlingarne, uppå anmodan, leddes af hr häradsköfd. CW. Drakenberg. Sedau revisorecnes bevövtelse om interimsstyrelsens syå valming upplästs och decharge beviljats. förei gs till öfverläggniang komiteralles förslag till ändringar i Hypoiekskassans reglemente. Detta ändringsförslag, som åsyftade att wdanrödja de hinder, hvilka hittills, tillfölje af ävichestämmngar i reglewentet, hnlist läns apptagande. godkändes och uppdre åt interimsstyrelsen att söka kungiig fast i ställelse å det sålunda åndrade reglementet. — Docenten Dietrichson bebandlade i sin sjerde förelisni. g, förl. Lördag. den första blomstringens hufvudrepresentant Phidias (f. c:a 510 f. Chr), hvars ställning! som föreningslänk mellan den mera realistiska argiviska skolan och den idesa listiska! äldre atbeniensiska skolan framhölls och! jenutördes med Rafets dubbelöchåtlande! till umbriska ch slorensäänska skolorra i Itali-us målare kemiSt. PPidias veckiade och fastställde isynnerbe: två gndaidealer, nemligen Athere. staden Atliena skyddsgudinna, och Åens Uans Athenebildningar känna vi isymmerhet genom Atbeno Promachos af brons på: Akropolis och Athene Parthenos (jungsrun) at guld och elfenben i Parthenor. Zensidealet utförde Phidias i sin berömde Zeus , af guld och elfeaben i Olympia i Elis, den antika tidens berömdaste verk. Från skildrandet af deseu arbeten öfvergick talaren till en framställning af de ur Phidias skola och till en del väl också från hans egen hand sramgängna Partberonskulptm erna, de två gafsdelgrupperna, Metoperna och Cellafrisen, hvilkas uppkumst, histor ia och sednaste öden berättades. Pe finnas för närvarande, så långt de ino bibehållva, i British museum. Slutligen gaf talaren en öfversigt öfver det tekniska i den numera alldeles bortglömda konsten att forma bilder af guld och elfenben, den så kallade chryselefantintekniken, och karakteriserade Phidias som höjdpunkten af den attiska idealismen, mot hvilken i nästa föreläsning skall stälJus den argivisk-peloponnesiska realismen, representerad af Polyklet samt naturalisten Myron. a föreläsning eger rum i morgon, och komma samtliga de återstående föreläsningarne att hållas kl. 6—7 på aftnarne. — Nya Teatern. I Söndags uppfördes! för andra gången skådespelet , Richard; Sheridan och emottogs med det litligaste bifall af den ganska talrika publiken. — Den välförtjenta framgång detta stycke; rönt ntgör en deu goda smakens triumf, l. och visar tydligt att ett allvarligare motiv, i konstnärligt genomfördt, alltid väcker större ö anklang än dessa dagsländor, hvaraf my tidens dramatik öfverslöådar. Och detta är äfven naturligt, ty vårt innersta väsen är: ju en allvarlig gåta,som får sin lösning !s först i grafven. En af våra skalder hö sagt: Det finns ej en menniskosjiil, som; icke vänder fröjdernas skimrande ljul rundtom en axel af qval, och denna tanke är en djup blick i vårt innersta. — Skådespelet ,, Richard Sheridan utgör en Å