Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1867, sida 1

2 — — Båda kamrarne valde i går ledamöter till detta särskilta, s. k. , Militär-Utskett hvilket utgjort ämne för lifliga öfverläggningar, då frågan om försvarsväsendets reorganisation nu blifvit en lifsfråga för vår nation. Första kammaren insatte deri en a! svenska armens mest framstående min, generalmajoren af Klint, jemte grefve Sven Lagerberg, landshöfdingen Gyllenram — hvars erfarenhet om Gotlands nationalbekäring bör blifva för utskottet af synnerligt gagn, — öfverstelöjtnant Nisser — en man, som åtnjuter högt anseende i Dalarne och tros vara de nya åsigterna tillssifven, — frih. Å. Raab — som ingifrit en genomförd motion i ämnet, — brukspatronen C. Ekman på Finspong samt frih. Stjernblad från Skåne. Andra kammaren valde: Kapten John Ericson och II.-T:s utgifvare hr S. A. Hedlund, kommendörkapten Adlersparre, landshöfding Troil samt hrr Sven Nilsson (från Kristianstads län) Bjerkander och Östman. Alla desse herrar anses våra varmt intresserade för en genomförd reorganisation af vårt landtförsvar samt utan alltför rotfästade meningar rörande indelningsverket. Man hoppas ock att äfven den första kammarens min skola i det hela ej vara otillgängliga för nyare ideer. Af gjordt lärer vara, att de alla inse nödvändigheten af en bättre ordning än den närvarande. Andra kammaren har tillika beslutat tillsätta ett serskildt utskott för herr C. Meijerbergs motion rörande vissa momenter hörande till folkundervisningen. Det beror nu på om första kammaren biträder denna mening eller ej. En annan motion rörande folkskolan, af hr Siljeström, har blifvit remitterad till tillfälligt utskott, som tillsättes blott af en kammare, som pröfvar sitt utskotts betänkande, hvilket, om det erhållit kammarens bifall, derefter öfverlemnas till den andra kammarens afgörande. Blifra nu både ett serskilt och ett tillfälligt utskott tillsatta för samma ämne, så finnes dock ingenting som hindrar, att ju man kan invälja samma ledamöter för båda. I allmänhet torde man ej blifva benägen för stora förändringar inom vårt undervisningsväsen. Det måste tacksamt erkännas, att regeringen allvarligt sträfvar till ett bättre på detta vigtiga område och att man redan tagit många steg mot det rätta målet. Så hafva de s. k. öfningsämnena (musik, ritning och gymnastik) vunnit ett alltmer ökadt erkännande (genom cirkulär af den 19 Jan. 1867) och så vill man veta, att det är regeringens afsigt att gifva öfningslärarne deras behöriga rum inom lärare-kollegiet samt de förbättrade ekonomiska vilkor, som här äro högt af behofvet påkallade, i förening naturligtvis med det ökade arbete, som måste åtfölja ett rätt bedrifvande afnämnde läroämnen. Det är likväl icke angenämt, att vid denna riksdag framkomma med begäran om ökade anslag, vare sig i den ena eller andra riktningen. ,Sparsamhet är nemligen dagens lösen, och detta är mycket godt. Lyckligt vore likväl om man ville förstå sparsamheten så, att man inskränker onödiga utgifter, men icke sådana, som tjena attbefrämja landets förkofran, vare sig i andligt eller ekonomiskt hänseende. Det ligger misshushållning i att hafva för många embetsoch tjenstemän, men det ligger ingen sparsamhet i att illa aflöna dem, som äro verkligen behöfliga och som iro ullt upptagna af sitt kall. De ständiga utskotten hafva nu börjat sin verksamhet och ordnat sina kanslier. Det enda organiserade serskildta utskottet, hwarom förut är taladt, sammanträder väl någon dag i början af nästa vecka; de tillfälliga utskotten begynna väl att arbeta i den mån ledamöter i dem blifva tillsatta, wilket ock gäller om det serskildta utskott, som andra kammaren utomdess beslutat illsätta för finans-frågan, med anledning af en motion af häradsh. Hessle. Allt detta bör väl vara i det närmaste ordnadt under loppet af nästa vecka, och begynna derefter riksdagsarbetena i deras detaljer på fullt allvar. dag i Callao tinunn eft fårtvoa med kul