Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1867, sida 1

VOL 01 U. Rafael afhörde honom utan att afbryta honom med ett ord, och stundem öfversatte han för Bertrand det som öbon hade sagt. Afven om italienaren talade han, ty indianerna hyste nu den fasta öfvertygelsen att han hade förrådt dem. Endast en varning af honom skulle hafva afhällit dem från fartyget. Men de visste icke hvart Felipe hade tagit vägen. Sedan de yslugit öfver sanden i den ,fyrkantiga kanoten (jernbanxvagnen), hade de ej vidare sett honom. Både Rafael och Bertrand betviflade nu ej längre att ett afskyvärdt skurkstreck hade blifvit begånget mot dessa stackars menniskor; men hvad var att göra dervid? Öboarne hade synbarligen ej den minsta aning om huru länge de skulle qvarhållas här, och huru de, efter dessa års förlopp, skulle återkomma till sitt hem, ty att detta fartyg ej skulle återföra dem var ju naturligt. N Den ende, som förmådde hjelpa här, var presidenten; men skulle han göra det, och hade ej denna införsel af kulis kanske skett på hans befallning? Bertrand trodde det, ty enligt hans försäkran väntades i