Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1867, sida 3

de tömda kollärarna, så hade han icke så sträng fördömt handkrafts-systemet, derföre att bogsering är nödig för större atstånd. Hvad det obetänksamma yttrandet angår, att propellerns omvridandande är, galrslafs-arbete, så har insändaren säskert allaredan insett sitt misstag. Resultatet af I propellerns rörelse är ju att gifva båten och kanonen den fördelaktigaste position, för att förstöra fiendens fartyg. Kan sådant arbete anses vanhedrande — är det ,,förfåande? Hvilken svensk finnes, som, då nationens sjelfständighet är i fara, icke skulle anse det för en heder att intaga en plats på roddarbänken! Ingalunda är det meningen, att i fredliga tider trötta manskapet med färder ,.odrägliga och långsamma utåt de vidsträckta skärgårdarna. Tillräcklig öfning att lära, huru propeller-mekanismen, båten och kanonen böra skötas, detta allena är nödigt. Rörande tornets styrka, så medgifves gerna, att insändarens kritik vore rättvis, om båten ej kunde bära ett torn med baksidan lika stark som fronten. Förhållandet är, att med fullt ammunitionsförråd etc. etc. om bord, så ligger ej skrofvet tillräckligt djupt för strid. Ytterligare 50,000 skålpund fordras för detta ändamål, hvilket är mera än vigten af de plåtar, som äro nödiga att göra baksidan af tornet lika tjock som framsidan. Upp lysningsvis må nämnas, att jag ännu icke inlemnat till sjöförsvars-departementet detaljritningen af tornet. Äfvenledes att ändamålet med baksidans förtunning, å den öfversända ritningen, är att visa, huru för besparings skull vigten kan förminskas. Konstruktionen är för ölrigt sådan, att både torn och styrhus kunna förstärkas med nya plåtar när man behagar. Felakttga beräkningar rörande kraft och hastighet ligga utan tvitvel till grund för insändarens påstående, att ,,under litet motsqvalp kanonbäten skulle gå ,,baklänges. Den, som känner, att fortskaffningskraften är öfver 800 skålpund, och besinnar, att den lilla båten ligger knappast en fot öfver vattnet, förstår, att den icke kan kastas baklänges af litet motsqva!p. Skulle i närheten af kusten storm uppstå, så anlitas ankaret: ett tillförlitligt medel att hindra den befarade färden baklänges. Insändarens missnöje med den nya kanonbåten: derför att, ,,segrar man i striden, så kan man på grund af fartygens långsamhet ej fullfölja segern, visar tydligen, att han icke rätt uppfattat det nya sjökrigssystemet. Med seger i strid mellan pansarfartyg menas, att man sänker sin motståndare eller förstör hans rörelseförmåga. Uti intetdera fallet har den senfärdiga kanonbåtens segrande befälhafvare skäl att knota öfver bristande snabbbet. Och skulle motständaren vara för stark att såras eller sänkas, så har man ju intet skäl att beklaga sin oförmåga att förfölja. Insändarens yttrande om ,förhuggningar, ,förskansningar, , befästade positioner, , starka befästade stödpunkter m. m. hör ej till ämnet. Sverge vore i sanning att beklaga, om försvaret af de vidsträckta kusterna fordrade sådana oerhördt dyra anläggningar. Det är lyckligt för vårt land, att monitoren och pansarbåten hafva afskaffat sådana kostsamma medel att bevara vårt oberoende. Ehuru författaren af den ifrågavarande kritiken helt och hållet lemnat kostnaden ur sigte, så tillåter jag mig dock påminna honom, att nationens tillgångar äro alldeles otillräckliga för en ångflottas bildande och underhåll, talrik nog att kämpa mot t. ex. Ryssland, och att den föreslagna kanonbåten är så billig, att man nu i Sverge kunde bygga en flotta, bestående af 100 sådana båtar. för hvad det i England och Amerika kostar att bygga ett pansarskepp af första klassen. Slutligen får jag påminna kritikens anonyme författare, att den billiga båten bär en kanon af större kaliber och kraft, än hvad något fartvg, tillhörande europeiska sjömakterna, ännu blifvit beväpnadt med. Följaktligen, om grefve Platens förslag tillbörligen utföres, så blifver vårt kustförsvar sådant, att vi kunna trotsa hvilken sjömakt som helst. Newyork den 28 Dec, 1866. J. Ericson. — Riksbankens veckorapport för den 12 Jan. 1867. Utelöpande sedlar m. m. Rdr Rmt 26,526,276: 15. Afdragsposter, jemlikt 26 8 i bankoreglementert.... . 1,305,814: — Sedelskuld Rd nt 25,220,4 Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar samt bolag och enskilda personer Rdr Rmt . ss so so co co so 13.342, 795: 82. Sedeloch depositionsskuld Rdr I1Iunni. 322,736,257: 97. )begagnade andelar af kreditivoch låneförlag Rdr Rmt . . . 3,672, 390: 63. Ser Rdr Rmt 36. : Bankens reseryfond Rdr Rmt. Summa Rdr Rmt 3ehållning af silfver och guld . . 14,198,7 0. Sedan förra bankrapporten af den 5 dennes har Iltså tillökning egt rum i beloppet af utelöpande edlar med 106,561 rdr 90 örk, depositionerna 71.599 rdr 84 öre, och reservfonden 138,043 rdr ; hvaremot minskning egt rum i obegagnade ndelar af kreditiver och låneförlag med 761.983 dr 85 öre och i metallförrådet 148,778 rdr 91 re, allt riksmynt. ÖD—-——-—-— här — ——52 — BR BR AA — 12 — — Landsorten. Karlskrona. Ransakningen om Orädds örolyckande. Karlskrona Veckoblad för i ördags berättar: Krigsrättens samman-JI räde i Onsdags, med anledning af un-Jr ersökningen om ångkorvetten Orädds Å örolyckande, började kl. 10 f. m. och . ortfor ända till kl. 1, 5 e. m. — Målet u strekommer åter nästa Onsdag, då ännu era vittnea skola inkallas. P — Gefle. Et: rykte. En korrespondent från lk ufvudstaden till en landsortstidning tror sig veta, ta tt lektorn vid Gefle elementarläroverk, IIj ve, vilken för närvarande åtnjuter tjenstledighet för sd retagande af en utrikes resa i vetenskapliga än-Ssamäål, skall ega förhoppning på en professors-Åh. ol i Lund, i handelse nyligen prestvigde prossorn i grekiska språket vid dervarande univer-C tet, Linder, blir kallad till domprost i Linköfå ing. vi Sträng köld. Från Bollnäs skrifves till Gefleosten att kölden der ett par gånger uppnått cetL — 2 — —