Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1867, sida 2

UTRIKES. TYSKLAND. Den 1 dennes hade konungen af Preussen i Potsdam anställt en högtid, med anledning af sitt 60-åriga tjenstejubileum i preussiska armåen:Den Jestliga anledningen begagnades äfven till invigning af en mängd nya fanor. Gudstjensten i slottskyrkan bevistades af hela det kongl. huset, en mängd furstliga gäster från de nordtyska småstaterna, alla tillstädesvarande kommenderande generaler, m: Efter slutad gudstjenst var lyckönskningscour, vid hvilken den gamle grefve Wrangel öfverlemnade åt konungen modellen till en ärestod af silfver, som preussiska armens officerare skola låta utföra. Vid festmåltiden höllkonungen ett tal, hvarsinnehållaf, Prov. Corresp. återgifves sålunda: ,,Jag helsar er alla vid det nya tidsskiftet och vid slutet af detta för Preussen så minnesvärda år. Kommande år skola bringa oss frukterna af det blodiga utsädet. För detta må vårt fidernesland anstränga alla sina krafter, och då skall icke den välsignelse uteblifva, som under det förtlutna året så synbart följt Preussen. Jag har i dag församlat omkring mig männen af den armå, i hvilken jag inträdde för 60 år sedan. Följande min faders ord har jag fört den krigshär, hvilkens utveckling och omvårdnad voro ständiga föremål för min fars och min brors sträfvanden, till segrar, som vi tillkämpat oss med uppoffring af lif och blod. Jag tackar er alla! Lefve det folk, från hvilket en sådan armå utgått! Kronprinsen höll vid samma tillfälle ett längre tal på armens vägnar, i hvilket han framhöll ,, konungens stora förtjenster om den preussiska krigshären och den oaflåtliga omsorg, hvarmed han verkat för dess organisation, ett arbete, som omsider blifvit krönt med lysande segrar. Med anledning af denna militärhögtid hafva en mängd ordnar blifvit utdelade och många utnämningar i armben skett. ÖSTERRIKE. Kabinettet synes omsider hafva erkänt nödvändigheten af att bringa den evinnerliga inre författningsfrågan ett steg! närmare sitt afgörande. Samtidigt med, att Beust underhandlar med ungrarne om de vilkor, under hvilka en sjelfständig ungersk minister skall utnämnas, har den Beleredi-Beustska ministeren vidtagit ätgärder att äfven låta de tysk-slaviska länI derna yttra sig i en gemensam representation. Enligt ett telegram från Wien har ett kejserligt patent blifvit offentliggjordt, som utskrifver nya val i alla kronländerna (med undantag af de wungerska) till ett utomordentligt riksråd, allt i afsigt att få tillvägabragt en förlikning med Ungern, för att härigenom vinna en fast basis för den gemensamma monarkiens konstitution. Man skulle emellertid taga felt, om man ansåg detta utomordentliga riksråd lika med det förra Schmerlingska riksrådet, i hvilket de tyska representanterna hade en lafgjord majoritet. Af allt, som i denna Isak meddelas i åtskilliga österrikiska tidningar, framgår deremot, att ministeren blir sitt federalistiska program trogen, sendast att detta lämpas efter de för Ungern gjorda eftergifterna. Det utomordentliga riksrådet skall blifra en församling delegerade från de särskilda landtdagarne, hvilka inkallas med det speciella värfvet att behandla frågan om monarkiens gemensamma angelägenheter. Det förra ,trängre riksrådet, som hade framgått af direkta val — men n. b. efter en för tyskarne högst gynnsam vallag — har blifvit upphäfdt. , Neue freie Presse säger, att det riksråd, som nu skall inkallas, kommer att bestå af tvenne kamrar, och att det i författningsfrågan skall anses som lika berättigadt med den ungerska riksdagen. Emellertid är så väl nämnda organ, som de andra tyska partitidningarne i Wien, mycket missnöjda med detta nya ,,experiment. Deras väsendtligaste fruktan är, att valen till delegerade i riksrådet icke skola företagas ,,gruppvis (så att t. ex. de tyska distrikten rösta för sig), utan efter majoritet, hvilket skall hafva till följd, att Mähren, Böhmen och Gallicien uteslutande skola sända slaviska deputerade till Wien, ,,der således tyskarne skola blifva öfverröstade. Det tyska författningspartiet — så slutar Neue fr. Presse sina dystra nyärsbetraktelser — står framför ett farligt dilemma; aldrig har det varit nödvändigare än nu att operera med enighet och kraft för häfdandet af våra politiska och nationella rättigheter. Om det Beustska kabinettets ställning till Ungern skrifves från Wien: , Man har