Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1867, sida 3

het, och då bräådstörtade förändringar sällan äro lyckliga, så synes förbättringens successiva genomförande erbjuda stora fördelar. Det synes äfven vara rätt att börja med en reform af valsättet vid val af kommunalrepresentanter, dels derföre att orättvisan af nuvarande valsätt här tydligast framträder, dels derföre att kommunallagarne icke äro grundlag och således lättare kunna förändras. Om man dock äfven på detta mindre område skulle anse sig böra gå successivt tillväga, så är en dylik reform mest af behofvet påkallad i städer med öfver 3.000 innevånare, emedan dessa äro ålagde att sin beslutande rätt i kommunala angelägenheter är stadsfullmäktige uppdraga, då deremot städer med mindre antal innevånare, så väl som landt-kommuner, ega att denna rätt antingen sjelfva å allmän rädstuga eller kommunalstämma utöfva, eller ock att efter derom med öfvervägande röstpluralitet fattadt beslut samma rätt åt fullmäktige öfverlåta. I sammanhang med denna fråga i dess helhet torde äfven böra betraktas röstberäkningssättet i allmänhet vid kommunalstämma och allmän rädstuga, och synes, i öfverensstämmelse med hvad här ofvan är anfördt, personlighetsprincipen äfven der böra jemte den graderade röstskalan göras gällande icke allenast, såsom nu är förhällandet, vid öfverläggningarne, utan äfven vid besluten, då desamma genom omröstning bestämmas. Sådant kan på flera sätt och i olika grad åstadkommas, men synes det enklaste vara att vid omröstning, som enligt nu gällande författningar alltid sker öppet och efter upprop, räkna rösterna såväl efter röstvärdet som efter hufvudtalet, och att, då de båda räkningarne gifva olika resultat, den mening blir beslut, som för sig har den största pluraliteten — vare sig efter röstvärdet eller efter hufvudtalet, då man med pluralitet förstår icke skillnaden, utan förhållandet emellan de tal, som uttrycka majoritet och minoritet. Ofvanstående förslag är ett anspråkslöst försök till begynnelsen af frågans praktiska lösande. Om detsamma i sin mån kan blifva en anledning till andra förslag, som mera närma sig målet eller som äro ändå lättare att tillämpa, så har det uppfyllt sitt ändamål. E. L-d.