Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1867, sida 3

ÅATUTÅTAL— n 2— j b allt inflytande, så framt man icke på förhand gjort sig derom förvissad genom införande af ett rättvist valsätt, som på ett enkelt och naturligt sätt och under alla förhålländen betryggar den verkliga majoritetens, såväl som hvarje enskild minoritets (ej blott rikedomens) rätt. Minoritetsval-principens tillimpning synes erbjuda en utväg, att med bibehållande af den graderade röstskalan erhålla en sann representation för all beskattad inkomst, likasom samma princips tillämpning vid per capita omröstning ger en sann representation för personerna. Den graderade röstskalans anhängare kunna icke medgifva dess fullkomliga afskaffande och dess motståndare (möjligen redan det stora flertalet) kunna å sin sida sannolikt icke rätt länge fördraga dess uteslutande tillämpning vid de vigtiga valen af kommunalrepresentanter. Det synes fördenskull som det för tillfället rätta skulle vara, att välja en medelräg, tillika utgörande en öfvergång från det ena röstberäkningssättet till det andra, och en sådan medelväg skulle det vara om t. ex. fl halfra antalet fullmäktige representerade beskattad inkomst och halfva antalet re-. presenterade personer, eller om, med andra ord; valet anställdes hvarannan gång med röstberäkning efter graderad röstskala och hvarannan gång genom omröstning per capita, men med tillämpning af minoritetsval-principen vid det ena såväl som vid det andra tillfället, i ändamål att erhålla en, såväl i afseende på beskattad inkomst som i afseende på personer, sann representation af hvad som skall representeras, och för att, genom det för hvarje valman — vare sig han tillhör majoritet eller minoritet — öppnade tillfälle att erhålla ett verkligt inflytande på valet, väcka och underhålla det allmänna och lifliga deltagandet i dessa val, hvarförutan deras ändamål till stor del måste förfelas. Medelst härofvan föreslagna sätt för bestämmandet af den erforderliga röstqvoten, genom att dividera hela rösteantalet (vid per capita-omröstning hela antalet röstberättigade) med antalet af dem, som skola väljas, blir, så framt ej alla röstberätti gade deltaga i valet, minoriteternes rätt icke fullt så noga iakttagen, som då man vid denna qvots bestämmande tager ensdast antalet afgifna röster (vid per capitaomröstning antalet väljande) till dividend; men om det sednare sättet också är mera rationelt, så erbjuder dock det förra stora j fördelar i praktiken, genom den förenkling i sjelfva valförrättningen, som röstqvotens bestämmande på förhand kan medi föra, på samma gång som detta sätt att bestämma röstqvoten innebär en eftergift för deras äsigt, som frukta att det nya sssm skulle gifva minoriteterne alltför I stort inflytande. Under förutsättning, att de båda grundssatserne; personlighetsprincipen och den graderade röstskalan, äro, eller kunna tillsjE vidare anses vara lika berättigade, att man anser minoriteternes rätt tillräckligt! I noga iakttagen genom ofvan för sätt för bestimmande af den erforderliga röstqvoten, samt att man vill medgifva införandet af offentlig kandidatur och öppen omröstning, synes det som val af kommunalrepresentanter, såväl i stad, som på landet, skulle kunna med stör a lätthet förrättas enligt följande grunder: j i 1) Kommunalfullmäktige såväl som Stadsfull. mäktige skola till halfva antalet ujgöras af representanter för beskattad inkomst och till halfra antalet af representanter för personer. Val omfattande halfra antalet fullmäktige anställas sordeniskull bvarannan gång med begagnande al gradesrad röstskala och hvarannan gång med omröstning per capita. Minoritetsval-principen tillämpas vid! det ena såväl som vid det andra röstberäkningssättet, och be erstämmes vitl valets utlysande det erjorderliga rösteantalet till den qvot som erhålles! då kommunens hela rösteantal (vid per capita-omI röstning hela antalet röstberättigade) divideras med antalet af fullmäktige som skala väljas. 2) Såsom kandidater erkännas de valbare personer, hvilka skrifteligen hos valförrättaren (i stad magistraten, på landet ordförande i kommunalstämma) antingen sjelfve sig anmält, eller ock I blifvit af ett visst antal valmån anmäld: 3) valförrättaren kungör tid och ställe för valet, det antal fullmäktige som skola väljas och den vid valtillfället erforderliga röstqvoten, samt offentliggör namnen på anmälde kandidater i den mån sådane anmälanden inkomma, 1). Valprotokollet föres i tabellform med en för hvarje kandidat serskildt upplinierad kolumn, bärande denne kandidats namn till öfverskrift. 5) Valman afgifver sin röst på det sätt, att han antingen sjelf skrifvor, eller sjelf närvarande låter protokollsföranden skrifva sitt namn och rösteantal (vid per capita-omröstning 1) i den kandidats kolumn på hvilken han röstar, D den valman, som eger slera röster än det antal som möjligen erfordras för väljandet af den kandidat, på hvilken han företrädesvis röstar, ega att åt en annan kandidat gifva det sålunda öfverskjutande rösteantalet. 6) Hvarje kandidats kolumn afslutas så snart den erforderliga röstqvoten är uppnådd, och den sålunda valdes namn tillkännagifves genast genom offentligt anslag: 7) Då anteckningen af röstande och röster samt rösternas samtidigt skeende summering är slutad, skall protokollet under viss tid hållas tillgängligt för justering, bestående deruti, att de valmän, som röstat på kandidater hvilka icke erhållit full quot, lemnas tillfälle att, genom sina namns utstrykande på ett ställe och inskrifvande på ett annat, öfverflytta sina röster eller sin röst från en kandidat som har mindre till en annan som har större sannolikhet att uppnå den erforderliga röstquoten. i S) Efter förloppet af den för justering utsatta tiden skola fullmäktige sjelfva genom anställande af val, oberoende af kandidatur, utse så många skall väljas. 9) Afgår fullmäktig under den för honom bestämda tjenstgöringstid, anställes fyllnadsval, hvaruti dock endast de valmän, på grund af hvilkas röster den sålunda afgångne varit vald, ega att deltaga. 4 i ) personer som ännu kunna fattas i det antal som i 1