Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1867, sida 3

Redaktionen har från en aktad insändare, som ifrar för det s. k. ,, Minoritetsvalsättet, emottagit efterföljande uppsats, hvilken helt visst är förtjent af synnerlig uppmärksamhet, ehuru vi ej hunnit tänka oss så noga in i alla sakens detaljer, att vi våga derom fälla ett omdöme. Uppsatsen lyder sålunda: Den graderade röstskalan och minoritetsval-principen. Det torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida den på grund af olika inkomst graderade röstskalan är rättvis och klok, och huruvida det är följdriktigt att, då vid val af nationalrepresentanter allas röster gälla lika, vid val af kommunalrepresentanter deremot den enes röst skall kunna gälla tusendefaldt mera än den andres; men om man icke bryr sig om följdriktigheten och om man anser att kommunalrepresentationen bör representera, icke personerna, utan egendomen, eiler den beskattade inkomsten af fastighet, kapital och arbete, så följer dock icke deraf, att man kan såsom rättvist och klokt försvara det valsätt som nu användes, hvarigenom endast en del af denna inkomst blir representerad, nemligen den del som tillhör dem, hvilka utgöra den s. k. majoriteten vid valet, under det att hela det belopp af inkomst, som tillhör dem, hvilka vid valet utgöra minoriteterna, blir helt och hållet orepresenteradt. Detta missförhållande, i samma mån betänkligare, som det ofta inträffar, att det orepresenterade inkomstbeloppet är större än det representerade och derjemte är fördeladt på flera personer, skulle kunna förekommas genom att vid val af kommunalrepresentanter tillämpa minoritetsval-principen, äfven med bibehållande af den graderade röstskalan. För detta indamål behöfrer man endast räkna röster (fyrkar eller bevillningsriksdalrar) i stället för personer, så att om t. ex. en