Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1866, sida 2

uppestringar och gifvit anledning till så mängafi rättmätiga förhoppningar. Efter erhållandet af den na skarpa depesch, gaf Persano befallning till flottans utlöpande. Han lemnade Ancona — som flera officerare försäkrat — med 3 aningar, och amiralen Persano torde kanhända hafva varit den ende italienare, som icke förvånades öfver nederlaget vid Lizza. Enligt bref från Neapel har kardinalerkebiskopen af denna stad återvändt utan att från befolkningens sida hafva fått erfara hvarken fiendtliga eller vänskapliga demonstrationer. Pius IX hade uttryckligen gifvit honom tillkänna sin önskan, att han måtte begagna sig af tillåtelsen att få återvända på sin post, hvaremot exkonungen af Neapel gjort allt sitt till, för att törmå honom qvarstanna i Rom. Med kardinalen hafva en mängd neapolitanska emigranter, hvaribland f. d. polisdirektören Mazza, återkommit till Neapel. Dessa sluta sig just icke till den nya regeringen, men sakernas ställning har helt och hållet beröfvat dem alla förhoppningar om en restauration. Man känner nu antalet af dem, som blifvit dömda med anledning af upproret på Sicilien. Antalet af de processer, som krigsrätten i Palermo handlagt, uppgår till 67. 10 personer hafva blifvit dömda till döden; 50 till arbete på galererna för lifstiden och 45 för bestämd tid; 14 fingo tukthusoch 4 fängelsestraff; 81 hafva blifva frikända. Af de till döden dömda hafva redan tre blifvit afrättade; dessa trenne voro desertörer. Bland de frikända befinna sig de tre medlemmar af den sicilianska aristokratien, som figurerat bland insurgenterna. ,Diritto lemnar nu närmare detaljer öfver det eerhörda förfarande, för hvilket det italienska postångfartyget Principe Tommasso varit utsatt af ett turkiskt krigsskepp. Den 8 dennes mötte nämnde ångfartyg, som tagit riktning mot ön GazO, en turkisk fregatt, som genast gaf eld på ångfartyget. Befälhafvaren på ett annat turkiskt skepp gaf genast befallning åt! fregatten att upphöra med elden, enär intet skäl förefunnes för densamma. Befälhafvaren på den italienska ångaren, kapten Vecchini, uppmanades då att begifva sig ombord på den turkiska fregatten, och han beklagade sig naturligtvis der öfver det mot honom visade beteendet. Han förevisade äfven sina skeppshandlingar, hvilka tydligen bevisade, att Principe Tommasso var postångfartyg, och kaptenen begärde, det några turkiska officerare ville komma ombord på hans fartyg, för att ännu ytterligare öfvertyga sig om verkliga förhållandet. Detta skedde också, och då de funno allt i ordning, sade de: ,Vi anhålla om förlåtelse, vi hafva misstagit oss. Som man torde påminna sig, ämnar icke italienska regerinen nöja sig med en så knapphändig ursäkt. I Venedig har en subskription öppnats till förmån för de kandiotiska flyktingarne. Redan första dagen tecknades 3,425 pd. st, FRANKRIKE. Kejsarinnan säges vara mycket förstämd, med anledning af den öfvergifna planen på resan til Rom, och hennes bitterhet lär isynnerhet falla på prins Napoleon, hvilken hon anser hafva mest motarbetat nämnde plan. Journal des debats yttrar ännu en gång, att planet till arme-reorganisationen fortfarande är mycket opopulär!-. Såsom bevis härför anföres — bland annat — en i Pas de Calais just nu pågående valagitation. Icke allenast oppositionens kandidat här förklarat, det han är en afgjord motståndare till detta förslag, utan äfven regeringens kandidat har funnit nödigt att; i ett öppet bref till sina valmän, förklara, det han ,icke, atan att väsendtliga förändringar deruti ske, kän gifva sitt bifall åt förslaget. Detta bevisar bäst — så säger ,Journal des debats — att regeringens förslag till armåens reorganisation ingalunda motsvarar allmänhetens förväntan. Kardinal Gousset har aflidit i Rheims. Den aflidne var född i Montigny-les-Cherlieux den 1 Maj 1792. Fadren var bonde, och Gousset sjelf hade tillhört fadrens yrke, intilldess han vid 17 års ålder började studera. Redan i sitt tjugonde år uppträdde han söin theologisk skriftställare. År 1840 blef han erkebiskop i Rheims, och 1850 kardinal och senator. Han atssågs Bom en af de fyndigaste kasuistiker inom det franska klererjet. Bismarcks tal i den nordslesvigska frågan har funnit mycken nåd inför den franska officiösa pressens ögon. ,Patrie ser i den preussiske ministerpresidentens förklaringar öfver det ömsesidiga förhållandet mellan Frankrike och Preussen ,,en formell bekräftelse på den fransyska politiken och en ny triumf för de högsinnade