Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1866, sida 3

Litteratur. Bebodda verldar eller vilkoren för Himlokropparnes behoelighet. Af Camille Flammarion, med plancher. L. J. Hiertas förlag. Resor äro bildande, och det ej blott genom de nya föremål, som der möta ögat och uppfattningen, utan ock genom det synkretsens utvidgande. som deraf följer: Den menniska, som aldrig varit utom området för sin by eller sin lilla stad, blir snart benägen att betrakta denna såsom hela verlden, och skådar i dess alla små tilldragelser händelser af synnerlig vigt. ett litet besök till en annan, helst en större stad vidgar redan föreställningssättet. Detsamma giller om resor utom det egna landet. Man är så lätt benägen, att se deri hela mensklighetens välfärd samlad; men kommer man derutom och ser större länder, gripes man snart af den känslan, att vi utgöra blott en obetydlig del af det hela. Dock qvarstär jorden såsom något ärtusen, hrarinom dess historia faller, äro ofantliga tidrymder, och hela jordytan, med d ilda länder och befolkningar, ett oötve ädligt fält för vår forskning. Den menniskoande, som mäktar omfatta denni storhet, om också blott delvis, måste i sig vara något stort och underbart. Men den outtröttliga forskningen stannar icke dervid. Den höjer sig till de rymder, der en oändlig mängd af himlakroppar kretsa efter gifna lagar, och bland hvilka den jord, hvarpå vi bo, är blott ett sandkorn. Den möter i första rummet vårt eget planetsystem, för hvilka solen medelpunkten. Den finner att denna sol är så stor, att om jorden låge i hendå RER 4 TOO ORT OO HE RT IE