har lemnat så bestämda försäkringar om ift franska regeringens lojautt, att t. o. m. b kardinal Antonelli har förändrat sitt förra sh åskådningssätt. Emellertid heter det, attld Pius IX skulle som i förrgår hålla en ny, t stor allokution, som skulle vara af öfver-g raskande innehåll, och af hvilken de kleri-k kala lofva sig stora resultater. Bland påf-se vens ifrigaste anhängare cirkulerar i Rom s ryktet om spådomar af en nunna, som för-siii kunnat, att påfven skall från Civita Vec-b chia i triumftåg återföras till den heliga t staden. n General Fleury har begifvit sig till Venedig, och man har deraf tagit sig anledning till den förmodan, det planen med hans mission till Rom blifvit uppgifven. t n 8 d FRANKRIKE. 1 1 J Den 1 dennes öfverlemnades till Förenta Staternas ambassadör i Paris, Bigelow, den guldmedalj, som de franska republikanerna låtit pregla till presidenten Lincolns ära, och för att öfverlemnas till hans fru. Den summa, som härför varit behöflig, har blifvit anskaffad genom en u p-centimers subskription. Med medaljen 1 följde en till fru Lincoln ställd skrifvelse,s så lydande: b Vi äro uppdragna att öfverlemna åt er denna Å medalj, hvilken mera än 40,000 franska medbor-a gare låtit pregla till ära åt den rättrådigaste man, den, hvilkens namn ni bär, och detta har skett med önskan att härigenom ådagalägga sympatierna för den amerikanska unionen i en af dess be-b römdaste och renaste representanters person. Om e Frankrike vore i besittning af de friheter, som Förenta Staterna åtnjuta, så skulle man icke be-S höft räkna namnen till tusental, utan till millioner af Lincolns beundrare och dem. hvilka dela de åsigter, åt hvilka han egnade sitt lif och hvilka han helgade genom sin död. k Mottag åc. 8 .Komittens medlemmar: Albert, f. d. medlem af provisoriska regeringen; Etienne Arago, f.d. folkrepresentant; Parni, professor i Geneve; LoOUISS Blanc, f. d. medlem af provisoriska regeringen. S Den amerikanske ambassadören mottog d r f medaljen och skrifvelsen samt tackade deputationen i de varmaste uttryck för de sympatier, som densamma visade republi-i ken. Medaljen har på sin ena sida Lin-f colns porträtt med omskriften: ,,Dedi par i b la democratie franscaise å Lincoln, president se deux fois elu des etats unis. På frånsi-JJ dan stå följande ord: ,, Lincoln, honnte (dc homme, abolit Pesclavage, retablit Punion, sauva la republique sans voiler la statue de la libertk. II fut assassin le 15 aout 1865. Libertå, Egalitö, Fraternit. Medaljen, som är förfärdigad af Mapyinati i Geneve, är mästerligt arbetad och har ett guldvärde af 5,000 francs. Efter den nyligen aflidne Barante lärer den bekante påre Hyacinthe skola blifva medlem af franska akademien. Märkvär-si digt nog kommer den sistnämnde sålunda att intaga den plats, som Voltaire en gång nn f : 1 0 e 1 LU ( l innehade. 1 ENGLAND. 1 De stora reform-demonstrationerna ish London utmärkte sig för sådant lugn och ordning, att till och med de tidningar, som på det ifrigaste uppträdt deremot, lemna arbetarne och deras ledaresl de amplaste vitsord för deras uppträdande. Den välvilliga stämningen hos valreformens 1 motståndare torde likväl ganska visst tilll en del äfven, få tillskrifvas den omstän-4 digheten, att resultatet blef mindre stor-t artadt, än reformpartiet beräknat. IHad e i går utfördes — så yttrar sig ,Timesl( — om än proportionsvis i ringare utsträck-s ning än man väntat, lemnar ett alldeles9 tillräckligt bevis på, att ett stort antal affl våra handtverkare fordra valrätt, och att e intet skäl föreligger, att detta skulle medföra några faror. I intet land har nägon-s sin varit samlad en folkmassa, som visade ll större aktning för ordningen; det föreföllli icke den ringaste oreda, med undantag afs de oundvikliga hindren i kommunikatio-JI nerna. ,Times berömmer äfven arbetarne för deras intelligenta, tilltalandefl yttre, och förklarar bestämdt, det de bordes hafva bättre rätt att blifva valmän än ss många mindre detaljister, som nu hafva li denna rätt. Tåget, i hvilket säges hafva! deltagit 25 å 30,000 menniskor, uppställdeJl sig i S:t James park, hvarifrån det begaff sig till Beaufort park, lord Ranelughisc egendom. En folkförsamling den 5 den-m nes (reformtåget var den 3:dje) i S:tle James stora sal kan anses som en fort-Ji sättning af den stora reformdemonstratio-i nen. Detta möte hade sin största betydelse af ett tal utaf John Bright, den! outtröttlige agitatorn och folktalaren, hvil-I ket tal var utmärkt för sin moderation. f En del af detta tal var ett försvar motlc beskyllningen, att han satte de arbetande s klasserna i fiendskap mot de beståendejn statsinstitutionerna och att , hans utsäde skulle lemna blodiga skördar. Han ytt-JI rade: ,, Man kallar mig en fiende till den allmänna ordningen; men visserligen måtte det i ett fritt land stå hvar och en fritt! att öppet tala till folket. Jag talar tilll folket om dess rättigheter och antyderss den väg, som det har att gå. Och när s! jag talar till monopolisterna om vidden af den fara, som hotar dem, gifver jag i! icke då ett lika vist råd åt folket, som åt dess ledare? Om jag stode vid foten afll Etna eller Vesuvius och såge någon bygga ett hus på ett farligt ställe af sluttningen, och jag ginge dit, sägande: ,I sen denli rök, som uppstiger från spetsen af berget; 1 denna rök kan förändras till ett tjockt söcken, som fördunklar himlen för er. Il