Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 december 1866, sida 3

ställen; låtom oss se till hvad som föranleder detta. Efter vår åsigt är det i främsta rummet dryga afvifter och i det andra en oändamålsenlig disposition af hamnens utrymme. Hvad först beträltar de dryga afgifterna, så få dessa icke helt och hållet tillskrifvas den del derutaf som tillfaller staden, emedan de ezentliga brooch kajafgifterna öfverhufvudtaget icke äro högre här än på de flesta andra ställen. Men deremot äro de extra utgifterna, såsom transportkostnad. kommissionsarvode, packhuskarlsafgift och schåareförmansafgifter m. m., så mycket drygare tilltagna. Hvad man med skäl kan anmärka mot sjelfva hamntaxan är: att varorna icke äro uppskattade såsom sig bör, då till exempel dyrbarare varor draga en lägre afgift i proportion, än billigare, som man behagat benämna ,kassa-artiklar. I afseende på dispositionen af hamnens utrymme, kan med skäl anmärkas, att denna icke ensamt blifvit öfverlåten å hamnmästaren. utan att denne tjensteman, som tilloch afsättes utaf hamndirektionen, har sig ålagdt att i första rummet tillse, det stadens egna skeppsredare vid alla tillfällen för sina fartyg erhålla de platser, som för dem äro beqvämast, utan hänsyn till att platsen lamålsenligare kunde för andra fartyg användas. För Malmö är passageraretrafiken med utlandet af mycken vigt, och borde man således göra allt ör att underlätta densamma; i sednare tider har man också vidtagit den åtgärden att låta de passagerareångfartyg, som så önska och kunna, uppgå så nära staden öch jernbanan som möjligt till att hemta passagerare, deremot har man icke vidtagit någon åtgär att de vid ankomsten hit skola kunna ilandsättas på samma plats, något rangement saknas för de resandes eff ters afvisitering, då detta i brist på lämpligt visi tationshus ännu måste ske vid hamnens yttre broarm, så att passagerare sedermera hafva nöjet att åse huru ångbåtarne, efter deras aflemnande, uppgå till den inre hamnen, då de efter verkställd vi tation sjelfva måste till fots tillryggalägga en vä som under andra förhållanden vida beqvämare kunnat tillryggalagts med ångfartyget. Öfrertygad att om förestående påaktas rörelsen snart skall återkomma bit, har man trott sig göra samhället en tjenst, då man påpekat förenämnde brister. Den andra insända uppsatsen lyder sålunda: I tider, då behofvet af underlättade kommuni kationer blifvit ett axiom, och då allt göres för att sammanbinda, ej allenast alla landsändar i ett rike med hvarandra, utan äfven länderna sinsemellan; då alla afgifter beräknas så låga som möjligt och frihandelssystemet, grundadt på läran om åen naturliga produktionen samt folkets rätt att erhålla alla förnödenhetsartiklar till så billig pris som möjligt, vinner alltmer afseende, är det, lindrigast sagdt, förvånande att finna de maktegande i Malmö, den vigtigaste handelsstaden i södra Srerge, fortfarande fasthålla vid föråldrade idser och sålunda arbeta mot stadens och ortens sanna intresse. Många och till en del befogade klagemål höras dagligen öfver de dryga afgifter, som påiäggas trafikanten vid härvarande hamn, och den minskade rörelsen bevisar nogsamt att den förlust, som förorsakas staden, ej är ringa och kanske snart skall åstadkomma nästan fullkomlig stagnation af all handel härstädesGenom detta beklagliga förhåliande har Landskrona redan dragit till sig en stor del af speditionsaflärerna ifrån Köpenhamn, hvilka förut kommit Malmö affärsmän till del, hvarföre, om detta länge får sålunda fortgå, säkerligen alla andra affärer innan kort dragas till nämnde stad. Man har äflats att för hvad pris som helst göra Malmö till en i och vi tro att dervidlag är begånget ett stort fel. Dess ypperliga läge vid bafvet. dess närhet till utlandet, dess goda ehuru ännu ej tillräckligt utvidgade hamn, allt bestämmer Malmö ovilkorligen till handelsstad, och vi tro derföre att man begått ett fel, då man nedlagt kapitaler på fabriker, i stället för att med dem skapa en lönande och af allt gynnad handel. Belägen i Sverges bördigaste provins är Malmö den naturliga platsen en större utförsel af landtmannaprodukter, likasom ock denna stad, till följd af sitt grannskap med utlandet, framför någon annan af Sverges städer bör kunna införskrifva och till bilre pris försälja de af utlandets produkter, som ej Men i dess ställe har man, såsom vi nämnt, riktat hela sin verksamhet på fi briker och till råga på olyckan förhöjt alla a ter vid hamnen, så att den handel, som förut funnits här, dagligen aftager och kanske i en nära framtid kommer att alldeles upphöra. Det är således på tid att ett annat system anatt de ölvrklagade dryga afgifterna nednt att all uppmä het vid hamens omreglering, så att ordning och billighet derdes blifva rådande, i stället för den nuvarande villervallan och det höst uppdrifna prejeriet. För detta ändamål vilja vi närmare utreda saken och e till i hvad mån klagomålen äro befogade samt, hvad på oss ankommer, bidraga till frågans utredning och målsenliga lösning. Hvad först hkamnumgälderna beträffar, så eger ett missförstånd ar ordet rum, hvarigenom all skuld vältas på myndigheterna sålunda klandras mer än de i sjelfva verket förtjena. Med hamnumgälder menas nemligen endast de afgifter, som utgå till staden för den plats ett fartyg vid hamnen begagnar, eller s erläggas vid export j , och hvilka kun Man har utgifter, som utgå r, schåare, åkare, packhuskarlar R e sig till 37 öre pr colly) m. m., hvarigenom hamnens styrelse fått en större skuld än som är förenad med rättvisa och billighet. indelsen är den att hamnumgälderna i det he iro rätt lågt beräknade, ehuru de äro o! delade, så att varor af verkligt värde i fi Lära myc lägre afgift, än de som äro af betydenhet, då deremot ofvannämnde extra afgiss ter äro uppdrifna till en oerhörd grad, hvarför man äfven deruti får söka orsaken till det öfverklagade förhållandet. Med hamntaxan bör således en revision företaå att den blir mer öfverensstämmande med då deremot alla dessa till en stor del , hvilka utgå i form af ofreduceras till åtminstone detta ändamåls vinnande är na faststäld taxa, utöfver hvars en behöfver erlägga afgift, af höad. af varor är förhållandet ännu beynnerhet som bamndircktionen har ej så ringa del i de begångna felen. YV öfva blott bet förkållande, f nse detta. M den fosterländsk idcen att, de, förminska ör råsocker, a bör, hv: sockerbruöper så mycket som kan erör att gynna denna industri och sätt underlätta der, hafva myndigheterna hnö pålagt den en skatt af 3 44 af varans de derföre att i hamnen förut skeppats. Sjelfra detta beskattningssätt är i yttersta grad villigt, isyanerhet som det uppevbart endast har till åvdamål att rikta staden på lanutbri bekostnad, och ket mer klandervärdt, som varan skeppas till inrikes ort. Följden häramel vara ung och vacker. Jag var också ung en gäng, men jag var aldrig synnerligen 3 12 —1174