Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1866, sida 2

år, på Söndagen, var vädret mycket vacert, så att då helt visst en stor myckenet af säd kunnat inbergas, derest ej sabatarianska föreställningssätt eller vanor igt hinder i vägen derför. — Göteborgs Arbetareförening hade i år e. m. en ny sammankomst å börsen, ör att afhandla och afgöra de frågor, röande föreningens bildande, som icke kunat vid första sammankomsten medhinnas. Etter det den talrika församlingen uppragit åt hr S. A. Hedlund att föra ordet id tillfället, justerades protokollet för det öregående mötet, hvarefter det uppgjorda örslaget till stadgar för Arbetareföreninens sjukhjelps-och begrafningshjelps-kassa öredrogs till pröfning och afgörande. Rätt ifliga debatter egde rum och åtskilliga förndringar i förslaget beslutades, hvarefter tadgarne i deras helhet antogos. Vid härefter förrättadt val af de 3 styelseledamöter, som borde på allmänt möte tses, och hvarför en förberedande voteing förut egt rum inom afdelningarne, utåg föreningen till sådana ledamöter: måaren å jernvägen hr Fryhberg, litteratören w Axel Krook samt skolläraren hr Rodhe. Efter det tvenne ledamöter blifvit utedde att jemte ordföranden justera dagens Protokoll. upplöstes mötet. — I Göteborgs sparbank ha under örflutna veckan insatts uti 162 poster dr rmt 6,955 och uttagits uti 144 poter rdr rmt 20,646: 82. — Besvärsskriften öfver riksdagsnannavalet, i fråga om magistratens åtrd att bestämma antalet af riksdagsnän för Göteborg till tre, i st. f. till fyra, sådan denna skrift nu kommer att till Konungens Befallningshafvande ingifvas, der sålunda: I Konungens Befallningskafrande i Göteborg! fver det af magistraten här i staden den tlidne Augusti förrättade val till riksdagsmän iti riksdagens andra kammare få undertecknade valmän härmed anföra besvär. Enligt hvad konungens befallningshafvande af let vid valet förda protokoll, deraf utdrag vidfosas, täcktes inhemta, framställdes före valförrättningens början yrkande derom, att det antal rikslagsmän, som städens valmän borde utse, måtte bestämmas till fyra, å hvilket yrkande magistraen likväl icke ansåg sig kunna fästa afseende, lå den af magistraten rörande valet utfärdade kungörelse innehöll, att tre riksdagsmän borde väljäs. Ä Då vi härmed fullfölja nyssnåmnde yrkande, få vi, till stöd för detsamma, åberopa följande skäl. De uti gällande riksdagsordning meddelade bestämningar om kamrarnes bildande innefatta, att Ikmängden inom de områden, hvilka skola utra valkretsar, bör läggas till grund för beräkning af det antal riksdagsmän, som de serskilda kretsarne ega att utse. Varder icke nu öfverallt i riket samma norm för bestämmande af folkmängden tillämpad; så måste en högst betänklig rubbning uti valkretsaines inbördes förhållanden inträffa. Uti kongl. kungörelsen angående meddelande af uppgifter till rikets officiella statistik den 4 November 1859 förordnas, att uppgifterna till befolkningsslatistiken. hvarom här är fråga, skola meddelas församlingsris i form af utdrag u dels den så kallade husförhörslångden eller f teckningen öfver församlingen tillhörande personer och dels utdrag ur vigsel-, födelseoch dödböckerna. IIäraf fr r otvetydigt, att kyrkoskrifningen är den källa, hvarifrån de upplysninr, söm i förevarande afseende meddelas af det r ändamålet inrättade embetsverk, statistiska centralbyrån, böra härledas; likasom det är uppenbart, att berörde upplysningar måste tillerkännas officiel betydelse: Då nu uti det aftryck ur statistiska centralbyråns berättelse för år 1865, angående rikets folkmängd den 31 December samma år, hvilket, på Kongl. Maj:ts befallning, meddelats till ledning vid blifvande riksdagsmannaval, folkmängden i denna stad upptagits till ett antal af 41 personer; samt den omständighet, att detta antal, såsom gsrundadt på kyrkoskrifningen, enligt en uti beder texten, förekommande anmärkning, öfverstiger stadens folkmängd jemlikt ningen vid 1865 års slut, icke synes da till antagande för staden af annan folkmängdssumma, än den uti berättelsen utförda hvilken ingår i beräkning af länets och sedermera ts innevånares antal; så hade berörda siffra 45,541 bordt läggas till grund för bestämmande af iksdagsmän i riksdagens andra kammare; som härstädes skulle väljas, hvilket följaktligen, jemlikt 13 3 mom, i riksdagsordningen, skolat utgöra fyra. Magistraten synes hafva hemtat stöd för sin åsigt, att mantalsskrifningen bör, framför kyrkoskrifningen, bestämma antalet af de representanter, hvilka en valkrets eger att utse till riksdagens andra kammare, från det fi lande, att valrätt och valbarhet till nämnde kammare äro beroende på besättning, som åter bestämmes af mantalsskrifningen. Denna uppfattning torde likväl icke befinnas riktig, om man er ig, att riksdagsmännen, hvilka måste betraktas icke såsom valkretsens, utan såsom svenska folkets representanter, böra väljas till ett antal, som står uti ett visst förhållande till hela rikets folkmängd, i följd hvaraf och då, enligt hvad nyss blifvit anfördt, denna är beräknad efter de från kyrkoskrifningen härledda uppgifter, samt det väl måste antagas. att här i staden kyrkoskrifna personer icke på samma gång äro kyrkoskrifna på andra orter, ssa personers antal ovilkorligen synes böra bestämma antalet at de representanter, som valkretsen bör utse. Att Kongl. Maj:t ansett folkmängden enligt kyrkoskrifningen och ej enligt mantalsskrifningen böra tagas i betraktande vid reglering af de fö! hållanden, hvarom här är fråga, framgår deraf, att Upsala, hvars kyrkoskrifna folkmängd i stat stiska centralbyråns berättelse upptagits till 10,24 uti ofvanförmälde kongl. kungörelse den 4 sistl. Juli uppräknats bland de sju städer, hvilka, såsom egande en folkmängd, som öfverstiger 10,000 äro berättigade att hvar för sig utgöra valkretsar, ehuru, enligt bilagda officiella bevis, antalet af i Upsala mantalsskrifna personer vid 1865 års slut utgjorde endast 9,449. Likaledes har, enligt från hufvudstaden ingången underrättelse, magistraten derstädes beslutat, att tretton riksdagsmän skola af dervarande valmän utses i riksdagens andra kammare, hvilket antal följaktligen beräknats i öfverensstämmelse med statistiska centralbyråns uppgift om hufvudstadens kyrkoskrifna befolkning, utgörande 133,361; hvaremot, om den i berättelsen upptagna folk mängd anliot mantalsskrifningen. 126. blifv