Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juni 1866, sida 2

sin nattro, för att tillkasta Victor Emanlel. blommor och kransar samt att låta deras entusiastiska önskningar följa honom på vägen. Alla stadens korporationer och associationer med sina fanor och insignier hade samlats och talrika hopar af landtbefolkningen hade infunnit sig för att säg konungen sitt afsked. Mängden tringde sig kring hans vagn, s att denne knappast kunde bana sig väg. På bangården voro de deputerade församlade, men de försvunno bland den påträngande menniskomassan, hvarföre äfven icke det ringaste hördes af de hållna talen för de uthållande lefveropen. Då omsider det officiella illkännagivandet, att kriget mot Österrike var klaradt, utkom, betäckte sig Florens, att säga, med flaggor, och öfver de flesta handelsbodarne svajade trikoloren. Den 20 dennes — då nämnde tillkännagifvande delgafs parlamentet — voro samtliga senatorer och deputerade närvarande, med undantag af dem, vid hvilkas namnupprop tillades: Vid. armeen, eller: frivillig. Ricasoli började i deputeradekammaren, då sessionen öppnades, sitt tal sålunda: Italien har förklarat Österrikiska kejsaredömet krig! De deputerade reste sig genast, damerna svängde sina näsdukar och murarne i de femhundrades gamla sal genljödo af ropen: Lefve konungen! Lefve Italien!Bref från Rom ätergifva de lyckönskningar, hvilka kardinalerna bragte den helige fadren på årsdagen af hans tillträde till regeringen. I sitt svar beklagade påfven italienska parlamentets beslut om undertryckandet af munkordnarne, , hvilka, trots åtskilliga medlemmars fel, voro religionens prydnad och styrka. Med darrande röst uttalade han sina anathemer. likväl uppmanande till förböner för de bannlysta. FRANKRIKE. Man läser i ,,Opinion nationale bland annat: —— — ,,)Om vi icke mycket misstaga oss, skall det nu började kriget blifva rikt på oväntade tilldragelser. Preussen är icke liberalt, än mindre revolutionärt, men uppenbarligen skall det, genom händelsernas makt och situationer, tvingas att blifva det. Sedan Österrike, kanhända utan någon arriere-pensce, men likväl utan något uttryckligt förbehåll, ställt sig på gammalkonservatismens ståndpunkt, hvilken är skaparen af alla europeiska revolutioner, blir ovilkorligen för Preussen intet annat öfrigt, än att öfvertaga den motsatta rollen, ställa sig i spetsen för rörelsen och söka sin stödjepunkt i alla de sträfvanden efter framåtskridande, rörelse, frihet och förening, hvilka så djupt uppröra Tyskland. Preussen skall säkerligen äfven göra detta, och har redan till en del gjort så. Åntagandet af den allmänna rätten samt förslagen till förbundsreform och parlament, måste i hvarje fall inverka ganska mycket på stämningen i Tyskland. Att regenterna icke äro stämda för Preussen; att hela svärmen af småpotentater, hvilka hotas med undergång, i Frankfurt protestera mot Preussens förslager, är alldeles i sin ordning och kan ingalunda väcka någon förvåning. Men är det möjligt, att i det intelligenta Tyskland kan tveka i valet mellan den förtryckande, förtärunde öfrervigten af en makt, sådan som Osterrike, som med hela tyngden af sina icke-tyska länder pressar på Tyskland, och en ung, ärelysten framåtskridande makt, hvilken redan skapat den tyska handelsenheten och ensam kan skapa en flotta; är det möjlis säga vi, att Tyskland icke skulle föredraga Fredrik den stores lefvande ande framför de udtlefrade traditionerna hos arfringarne till det heliga romerska riket? Huru det än mätte blifva, skall förbundet knappast kunna hemta sig efter det slag, som drabbat det genom Preussens utträde ur förbundet. Denna gamla fiktion har icke stått ut med tidens åverkan. Namnet kan ännu en gång förekomma, men hvad det för några dagar sedan betydde, skall det icke mer betyda. Med Preussens utträde ur förbundet, har ett system gått till bottnen, och ett nytt system skall taga början, hvilket vi ännu icke känna. ENGLAND. Genom prinsen af Wales blef för nägra dagar sedan grundlagd en, genom frivilliga bidrag bildad, stor uppfostringsanstalt för fattiga barn från alla delar af landet. Anstalten, i spetsen för hvilken står lord Russell, har redan i sig upptagit 200 barn af begge könen, utan skillnad af religion. Prins Ludvigs af Hessen-Darmstadt barn hafva ankommit till Windsor, der drottningen, deras mormor, vill behålla dem tills allt blir lugnt i Tyskland. Deras mor — aAnmfAascla mäncagecan Mesvar af gin