Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juni 1866, sida 3

a — På begäran meddelas här följande handling rörande tvisten mellan styrelsen för Höganäs stenkolsverk samt hrr J. C. Billow och C. af Ekström: Till Konungens Befallningshafrande i Malmö! Till bemötande af grosshandlaren J. C. Billows och brukspatron Carl af Ekströms förklaring öfver den at mig å styrelsens för Höganäs stenkolsverk vägnar ingifna ansökning om förbud för förklaranderna, att vidare fortsätta af dem inom Luggude och Rönnebergs härader påbegynte stenkolsbrytningar, utbeder jag mig tillåtelse att få ugifva dessa påminnelser. Utan att i bestämda ordalag bestrida den mig egenskap af disponent vid Höganäs grufva tillkommande rättighet, att i förevarande sak emot vederbörande väcka talan, hafva förklaranderna inmarkt, såsom en brist, att ingen handling vid ansökningen blifvit fogad till ådagaläggande af min behörighet i nämnde afseende. Till svar å denna anmärkning må nämnas och Aberopas det allmänt icke allenast hos Kongl. Maj:t samt flera rikets embetsverk och bland dessa jemväl hos Kongl. Maj:s befallningshafvande, utan äfven inom hela provinsen nogsamt bekanta förhållande, att undertecknad en längre följd af år såsom disponent representerat och fortfarande representerar styrelsen för Höganäs stenkolsverk, i hvilken egenskap ock från mig utgått alla de benkanden och ansökningar, som å stenkolsverkets gnar tid efter annan aflåtits ej mindre i förvaltningsfrågor, än t. ex. angående Höganäs grufvas bildande till en särskild församling, inrättande derstädes af postkontor, telegrafstation m. m. — Under sådana förhållanden och då känd sak enligt lag är så god som vittnad, torde häraf framgå, att jag icke uti nu ifrågavarande speciella fall behöft till bestyrkande af min rätt att föra grufvebolagets talan förete någon särskild handling, hvadan herrar Billows och Ekströms härutinnan gjorda invändning, uppenbarligen tillkommen emot bättre vetande, icke bör efter mitt förmenande tillerkännas åsyftadt afseende, en rättsföljd, som de ock sjelfve synas hafva väntat sig, enär de, utan afseende å invändningen, inlåtit sig i svaromål å hufvudsaken, och derigenom åtminstone indirekt erkänt anmärkningens obefogenhet. Emellertid bifogar jag härhos 2:ne protokollsutdrag, ådagaläggande min behörighet att bevaka stenkolsverkets rätt-ej blott i allmänhet, utan särskildt äfven i den fråga, som nu blifvit anhängiggjord. I hufvudsaken hafva förklaranderna utan närmare moti dt Höganäs grufvebolag den cen fogade hander och syn fö appfi rättighet ull kor kan dock i ingen man nemtas I ning till förringande af Höganäs gruf sökningen till Konungens befallningshafvande åberopade och dervid i bestyrkte afskrifter bifogade handlingar, bland hvilka jag tillåter mig särskildt accentuera det i Kongl. Bergskollegii utslag af den 14 November 1788 förekommande stadgande, enligt hvilket Kongl. kollegium i stöd af privilegierna den 18 Februari 1737 och den 28 Mars 1738 förklarat, det Luggude och Rönnebergs härader hädanefter måge anses såsom ett för detta stenkolsverk utstakadt och faststäldt distrikt, inom hvars gränsor herr statssekreteraren och kommendören baron Ruuth hade att tillegna sig och åtnjuta alla de förmåner och rättigheter, som genom åberopade privilegier dåvarande intressenter i stenkolsverket förundte blifvit. Och antyder ingressen till berörde utslag, att bestämmandet af ett visst territorium för de i ofvannämnda ändamål tillåtna undersökningar har sin grund uti herr statssekreteraren baron Ruuths egen hos Kongl. bergskollegium i ämnet gjorda framställning, enligt hvilken, med hänsyn dertill, att privilegierna omfattade ett ännu Vidlyftigare distrikt, herr statssekreteraren, på det andra: ej måtte utestängas från försöksarbeten i enahanda syfte, velat inskränka sig inom vissa uppgifna trängre gränsor, allenast desse blefve tydligen utstakade till nödig säkerhet för framtiden, så att han såsom uppfinnare eller med uppfinnaren lika berättigad derinom måtte hafva stenkolsbrytningen fredad. Dessa bestämmelser, tillika med öfrige till stöd för grufvebolagets rätt åberopade stadganden i och för sig så tydliga och klara, att något vidare bevis till ådagaläggande af privilegiernas rätta förstånd ickeskäligen kan tarfvas. For att emellertid tillintetgöra verkan af den uteslutande rättighet Höganäs grutvebolag i dessa privilegier fått åt sig förvarad, hafva förklaranderna företett ett med namnet N. H. T. Geijer, Örebro, Klinggården, undertecknadt betänkande, hvilket har till föremål att utreda IIganas-bolagets privilegiers ogiltighet, gent emot 1855 års grufstadga och deras verkan i förhållande till herrar Billows och Ekströms rättigheter att på det privilegierade området arbeta. Då N. H. T. Geijer, hvilken jag icke har förmånen personligen känna, ej dokumenterat sig såsom behörig att med anspråk på berattigande tolka bestående rättsförhällanden, kan hans s. k. betänkanden icke tillerkannas något afgörande vitsord och jag aktar derfore icke nodigt inlåta mig i närmare undersokning om foljdriktigheten af de argumenter, som förekomma i utlåtandet, vid hvilket jag dock icke kan undgå att anmärka, det författarens bemödanden synas hafva gått ut derpå att, med begagnande af endast lösryckta meningar ur de i målet företedda handlingar, ådagalägga de for Iloganas grufvebolag gällande privilegiers ohällbarhet emot herrar Billows och Ekströms stenkolsbrytningsrätt, under det författaren antingen endast lösligen vidrört eller oc helt och hållet ignorerat de momenter i de foretedde handlingarne, som tala för Höganäs-bolagets uteslutande rättighet. Enär hr N. H. T. Geijer derje klarar kongl. bergs-kollegium icke hafva egt rättighet utfärda ett sådant privilegium, som det, uppå hvilket Höganäs grufvebolag stödjer sin ansökning, bevisar han sig sakna all kunskap om tillvaron af kongl. plakatet och förordningen den 27 Augusti 1723, i hvilken författning kongl. bergs-kollegii rättigheter till privilegiers utfärdande å mineralstreck och grufvor blifvit ty n bestamd och följaktligen måste, der denna rättighet blifvit meddelad, vara lagligen gällande intill dess den blifvit återkallad eller förverkad samt i sednare fallet lagligen upphäfd. Intetdera af dessa fall har här inträffat, Enär förklaranderna ansett de närmaste orsakerna, hvarföre Höganäs grufvebolag först nu vidtagit åtgärder för att häfda sin rätt till de inom orten befintlige stenkolslager, böra utgöra särskild föremål för anmärkning och dervid kommit till de resultat. att min talan skulle vara för tidi tillåter jag mig med anl