Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juni 1866, sida 2

kognito. och i Basiasch, der han gick ombord på ett ångfartyg, hade han löst biljett till andra platsen, för att icke blifva igenkänd. Dagens post. TYSKLAND. I förbundsförsamlingens möte den I dennes afgaf Usterrike med hänseende till frågan om afväpningen den förklaring, att det vore villigt återföpsätta sin arme på fredsfot, ifall hvarken Österrike sjelft eller dess bundsförvandter hotades med ett angrepp, och såsnart en borgen erhållits för att krigsfaran icke skulle återvända. Det är, tillfogade den österrikiske gesandten, af lika stor vigt för Österrike som för Tyskland i dess helhet, att förbundsförfattningen respekteras, och att slesvigholsteinska frågan blir afgjord i öfverensstämmelse med hertigdömenas och tyska förbundets rätt, men alla bemödanden från Österrikes sida att i förening med Preussen åstadkomma ett sådant ordnande af denna angelägenhet hafva städse varit fruktlösa. Österrike har fördenskull afstått från det hopp, att en öfverenskommelse i sådan riktning med Preussen vore görlig, och vill fördenskull nu lägga frågans lösning i tyska förbundets händer. Och då det för detta ändamål vore af vigt att erfara hertigdömenas befolknings önskningar, har Österrikes ståthållare i Holstein, general Gablenz, bemyndigats att inkalla Holsteins ständer. Sedan österrikiske gesandten afgifvit denna ganska betydelsetulla förklaring, som bland annat tydligt nog säger, att Österrike icke vill och icke kan afväpna, uppträdde Preussens gesandt med en förklaring, som ljuder nära nog som ett persifflerande eko af den förra. Preussen, yttrade Berlinerkabinettets ombud, är villigt att ställa sin här på fredsfot, såsnart tyska förbundet förmått Österrike och Sachsen att afväpna och lenmat garantier för att förbundsfreden ej ånyo blir störd genom sådane oberättigade mått och steg, som nämnde magter tagit. Skulle förbundet vara ur stånd att genomdrifva detta, eller om förbundets medlemmar motsatte sig den af Preussen föreslagna förbundsreformen, måste Berlinerkabinettet deraf draga den slutsats, att förbundet i sin nuvarande gestalt icke är vuxet att lösa sin uppgift, och Preussen kommer då att lägga denna berättigade öfvertygelse till grund för sina ytterligare beslut. — Till slut försäkrade gesandten, att Berlinerkabinettet aldrig hyst en tanke på att med vapenmagt genomdrifva sina intressen i slesvigholsteinska frågan. Derefter föreslog Bajerns gesandt i samma möte, att till förekommande af konflikter mellan tyska vapenbröder Österrikes och Preussens alla garnisoner i förbundsfästningarne skola hemkallas och dessa fästningar förklaras för neutrala. Omröstningen rörande detta förslag skulle ega rum i förbundsdagens nästa möte. Österrikes förklaring blef hänvisad till ett särskildt utskott. I Berlin betraktas den som en förelöpare till ett försök från förbundets sida att besätta Preussen med exekutionstrupper, och Bismarcks organ, Norddeutsche Zeitung, karakteriserar den rent af som en krigsutmaning. Specielt betecknas Österrikes beslut att inkalla Holsteins ständer som , ett eklatant traktatbrott, ,,ett angrepp på Preussens suveränitetsrättigheter, gentemot hvilket Preussen ej kan förblifva overksamt. Emellertid äro förberedelser redan i gång för holsteinska ständernas sammankallande till den 11 Juni. Icke minst betecknande för ställningen i Preussen är, att Berlins stadsfullmäktige anbefallt magistraten att icke i stadens kassor emottaga kreditbevis, utfärdade af preussiska regeringen. Konungen af Bajern har utfärdat ett dekret, enligt hvilket hären skall förstärkas med ytterligare 19,000 man. ITALIEN. Då italienska regeringen för en tid sedan beslöt sig för organiserandet af ytterligare 20 bataljoner frivilliga, trodde man sig till dessa på sin höjd kunna erhålla 15 å 20,000 man. Det visar sig redan nu, att frikårerna kunna blifva 100,000 man starka, om regeringen så vill. Enligt order från krigsministern skulle alla officerarne vid frikårerna vara på sina poster den 31 Maj. Menotti Garibaldi återvände den 28 Maj från sin rundresa till Caprera. Samtidigt med rustningarne bedrifvas befästningsbyggnaderna i Cremona och arbetena på banan mellan Cremona och Brescia, hvilken bana intill medio af Juli skall vara till uteslutande disposition för militära ändamål. Staden Milano hade intill slutet af de första frivilliga värfningarne lemnat 3,314 frivilliga. Till och a Re re Na Ta rr a Ar rn Ar