tion åt de beslut, som protektionisterna vid detta tillfälle lyckats bringa till stånd, då de stå i öppen strid mot de åsigter, som för öfrigt gjort sig gällande vid denna riksdag och skulle bilda inkonseqvenser i tulltaxan, för hvilka inga giltiga skäl kunde anföras. IIvarför skulle ostsabrikationen i värt land tarfva stödet af skyddstull, då smörsabrikationen kan vara den förutan? Hvarför skulle hveteoch rågmjöl samt ,.gryn af spanmål af alla slagbeläggas med tull, då hvete och råg få införas tullfritt? Är det mjölnarnes intressen, som man velat bevaka i detta hänseende? Något sådant torde vara obehöfligt, ty från detta håll har på en sednare tid inga klagomål försports öfver utländska konkurrenter, så vidt kändt är. Och hvad beträffar de halfarbetade råämnen, som utskottet dels belagt med tull och dels försett med högre införselafgift, så skulle en sådan behandling af dem bilda en skärande kontrast mot så många andra nyligen företagna förändringar i vår tulltaxa, och kan man derför hoppas, att regeringen ej låter den utföras. De jemförelsevis taget obetydliga resultaterna af protektionisternas 1 så storartad stil företagna fälttåg vid innevarande riksdag torde göra dem mindre benägna att börja ett dylikt vid den nästa, helst som då det skyddstullssystemet med lif och själ tillgifna högvördiga ståndet ej mera deltager i kampen. Visserligen kan det synas, som skulle den omständigheten, at jordbruksintresset då blir representerad starkare än förr, vara egnad ett lifva hoppet om lifsmedelstullarnas återinförande men vi frukta densamma ej, då det orimliga i att beskatta det stora flertalet a statens medlemmar och främst deriblane de minst bemedlade klasserna till förmår för en viss kategori af medborgare, blifvi så klart och öfvertygande framhållet, at den svårligen kunnat undgå de jordbrukare hvilka inrotade fördomar eller sjelfviskberäkningar icke göra otillgängliga föl enkla och klara rättsgrunder. Det skal visa sig, att andra förnuftsenligare ocl billigare medel till jordbrukets befrämjand finnas än dessa skyddstullar, som inverk: så menligt både på allmänna och enskilt: förhållanden, hämma handelns och indu striens utveckling och stegra det materi ella och moraliska eländet i samhället lägre regioner. Huru mycket mera till fredsställande för jordbrukarne skola e lagförslag åsyftande dylika reformer blifv. jän de, som gå ut på att befordra han intresse på den fattigaste befolkningen bekostnad, att öka brödbekymren i daga skarlens och enkans hem samt drifva dem i hvilka redan länge kämpat mot det tung armodet, till lagöfverträdelser och brott!