Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 mars 1866, sida 1

gen on sökanden påstått, blitvit till alla deler lemnadt obestyrkt. Malmö den 14 Mars 1866. J. C. Bllioro. Omt af Ekström. Betänkande rörande beskaslenheten och värdet af de privis legier Höganäs bolag åberopat såsom grund för framställd begäran att antingen helt bortdrifva eller i sin verksamhet inskränka de af grosshandlaren Billow och brukspatron Carl af Ekström företogna stenkolsbrytningar i Skåne, Till utredniog förekommer först: hvilka äro de privilegier som förefianes och huru böra de förstås? Före utgifvandet af nu som i sitt 1 Cap:s 1 S:3 2:a mom. förklarar stenkol utgöra föremål för inmutning, fanns bvarken genom utmåls-förordningarna af 1741 och 57, och ej heller förut, rättighet medgifven att på annans mark eftersöka, än mindre uppI bryta stenkol. När således Jonas Ahlström i Jani 1726 till Kongl. bergs-kollegium inlade sin ansökning om rättighet att företaga stenkolsbrytning i de förut pödelemnadeskärpningarna, så och ehuru han i första punkten af sin ansökning begärde att få det ansökta ,att nyttja och bruka det bästa han gitter och förmår utan någons intrång, mehn, hinder eller förfångt, resolverade Kongl. kollegium deröfver med följande ord: ,Hvad de sf honom uti den första och andra punkten vid dessa försök och arbeten begärte förmåner för sig och sina arfvingar och efterkommande beträffa, så kan honom och hans associerade icke betagas att tillgodovjuta de frihetsår och andre immuniteter som Kongl. förordningar hvarjom och enom i thy mål tilläggal; eller med andra ord: Kongl. kollegium lemnade utan allt afseende hvad Ahlström yrkade om utfärdandet af privilegium för honom och efterkommande att med andras uteslutande få uppbryta stenkol; detta af det uppenbara skäl: att söjant icke tillkom Kongl. kollegium att meddela. Deremot, beträffande Ahlströms ansökan att på andras mark få eftersöka och bryta stenkol utan hinder af grundegarne, men med rättighet ör desse att på vissa vilkor deltaga i arbetet, i följande ordala v;ch hvad det angår som anföres om dem hvilka såsom gruudägare kunna komma att påstå något intressentskap uti dessa sök och arbeten, så pröfvar Kongl. kollegium skäligt att till alla delar bifalla deras ansökning i det målet, ,,Derast voro Ahlström, Swab och Stockenström. Af dessa omständigheter framgår sjelfmant att de åberopade privilegierna icke äro privilegier för andras uteslutande, utan äro privilegier att med eller utan grudägarnes bifall, men under vissa vilkor, få på deras mark eftersöka och bryta stenkol. Såsom bevisning för rigtigheten af ofvanstående resonnement, åberopas konsul Ahlströms ansökning af den 10 Juni 1726, privilegiibrefvet af den 18 Februari 1737, och innehållet af Kongl. Bergs-kollegii vid samma tillfälle i ärendet förde protokoll. Ytterligare Berge-kollegii bref till Anton Swab af den 29 Mars 1738, deri icke ett ord förekommer om rättighet med andras uteslutande, utan endest ett förnyadt uppmanande åt sökanden att fortfarande noggranut efterlefva vad om jordegarne och deras rättigheter blifvit reskrifvet. lutligen och på alldeles samma sätt har Kgl. Mej:t i sitt bref af den 6 Moj 1788 kallat sökandernas rätt: Privilegier till, Stenkols eftersökande och upparbetande uti orten omkring Helsingborg och Laudskrona-; äfven der säknas orden: med andras uteslutande. Bevisningen är nu i detta fall full, derost man nöjaktigt kan besvara: Hvarföre fick då åen meddelade tillåtelsen namn af privilegium ? Derföre att utan den, hvarje jordegare Haft rättighet, eftersom stenkol vid den tiden icke voro föremål för inmutning, att bortdrifva sökanderna från sin mark och förhindra den tillänkta stenkolsbrytningens verkställande, Den andra frågan blifver bärefter Kunna dessa privilegier efter utfärdandet af 1855 års grufve-stadga åberopas? Förutskickande ett up; märksammachde aforimigheten i privilegiers äbero e fgåsom grund ör lagaraes icke-tillämplighe j bevis för, att slika tillstånd so volag nu åberopar i och me ärdandet ak 1855 års grufve-stadga upphört att gälla, fåstu yetraktarens uppmärksamhet på innehållet af Kgl. Moj:ts nådiga proposition till rikets stänler med förslag till ny grufve-stadga, gifven stockholms Slott den 21 Juli 1854, deraf klart ramgår: att grufvestadgan tillkommit under så omfattande förberedelser och så noggrann pröfing, att den är afsedd att fullt och för alla fall rdna och bestämma de frågor om grufveuppagning och dermed gemenskap egande ämnen, om från författningens promulgerande kunde AAAA pröfning derefter varda framtällde. 3 Dessutom och då ofvan visadt är att dessa beropade privilegier icke innefatta annat än vad grufvestadgan tillägger hvarjom och enom, ro de de facto upphörda. Om nu således de af Höganäs bolag åberoade uteslutande privilegier att bryta stenkol e äro uteslutande och, rätt förstådda, genom iellankomne författningar upphöra att vara vilegier, blifver ju deraf ostridigt en följd tt de icke kunna ligga i vägen för hrr Billows ch Ekströms stenkolsbrytningsföretag. Örebrö, Klinggården den 7 Mars 1866. N. II. 1. Geijer. — — gållande grufvetstadga,