Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1866, sida 1

ÅlNVaårlemnas eller eljest förspillas torde giva minst 100,000 kubikfot löst mål, efter en half centner pr kubikfot, motsvarande 50,000 centner kol. Göres ett dylikt öfverslag för en flöts af 8 d. tums mägtighet, som kan antagas såsom medium för Bosarpsfället, skulle pr tunland erhållas omkring 20,000 centner kol. Enligt företedda handlingar innehålla de förenade Wrams och Bosarpsfälten 10,900 tld inmutad mark, der enligt all anledning stenkol öfverallt förekomma. Men äfven utan antagande, att de enskilda flötserna stå i oafbrutet sammanhang med hvarandra, ger dock den ofvan antydda beräkniagen tillräckligt vid handen, att tillgången på stenkol i de redan med säkerhet bekanta arbetsfälten är så riklig, att dessas verksamma bearbetande måste blitva af stor betydelse för framtiden. I afseende på belägenheten af ofvannämnde grufvor, hvilka hittills blifvit satta i arbete samt lättheten att utforsla deras produkter till närmaste hamn eller jernvägsstation, bemärkes: Walläkra grufvor ligga inom 5,000 fots afstånd från Wallåkra station å Helsivgborg—Eslöf jernväg, 1,4 mil från Helsingborg, 2,2 mil från Låndskrona och 3,2 mil från Eslöfs station å södra stambanan — en belägenhet, som gör transporterna från dessa grufvor serdeles beqväma. Från Wrams och Bosarps kolgrufvor måste forslingen ou ske med hästar och bjuldon på vägar, som till en del äro ganska dåliga, och är väglängden till IIelsingborg 2!( mil från Wrams och 134 mil från Bosarps-fältet samt till Wallåkra 14. mil från det förra och 13. mil från det sistnämnda, och betalas enligt uppgift körslor med 10 öre pr tunna kol från Wramsfältet och 45 öre från Bosarpsfältet till Walläkra station. Till lättnad för transporterna från nämnda grusyor äro egarne betänkta på anläggning af en jernväg och har löjtnanten i kgl. vägoch vattenbyggnads-korpsen Gagner nyligen efter uppdrag verkställt undersökning och uppgjort plan till en dylik jernväg samt derom meddelat följande: Jernvägen skulle nära Ramlösa station utgå från Helsingborg—Esiöfbanan, passera Ramlösa brunn tätt söder om dervarande hotel och derefter, förbi Mörarp och Risekattslösa, framlöpa till Wrams grufvor vid ,,Snorrehusen, dit jernvägens längd blefve från utgåogspunkten å Helsingborgsbanan 64,600 fot och från Ielsir gborgs bangård nära 2,1 mil. Jernvägen skulle lika med Statens jernvägar och Helsingborgsbanan erhålla en spårvidd af 4,8 fot (4 fot S!; tam eng. mått), men en öfverbyggnad med skenor af endast 12 skålp. vigt pr lopande fot, som likväl medgifver att å denna bana föra godsvagnar med samma vigt och last, som begagnas å Statens banor. För att minska jordarbetena och derigenom anläggningskostnaden skulle jernvägens motlutningar, enligt hr Gagners förslag, blifva till Wram högst 1,60 eller närmast grufvorna 1.50 samt derifrån till Ramlösa högst 1,50 — stignivgar, som lära med ringa kostnader kunna väsendtligen förminskas. Kostnaden för denna jernväg, exclusive lokomotiv och vagnar, är af hr Gagner beräknad till 400,000 rdr rmt. Det synes oss, som borde anläggningen af en dylik jernväg väl betala sig, ty om t. ex. 1,000 tunnor stenkol dagligen brötos i Wramsfältet, skulle derför, enligt nu gällande forslingspris, 40 öre pr tum a, 400 rår dagligen tillfalla jernvägen eiler på 300 dagar 120,000 rdr. Men det vore icke endast koltransporten, som ifrågakomme på denna jernväg. Stationen vid Ramlösa brunn och Mörarps gästgifvaregård skulle föranleda en rörelse med passagerare och gods, som blefve högst betydlig. Dessutom skulle jernvägen mellan Ramlösa och trakten af Rosenluud eller Mörarp (omkring 1 mil) kunna betraktas som en del af den jernvägslinie Helsingborg—Ljungbyhed—Hessleholm, hvilken förut är påtänkt och föreslagen. Beträffande användbarheten af ifrågavarande Liasbildningen tillhörande stenkol, få vi hänvisa till bifogade intyg af undertecknad Sturnegk och lokomotivtörareförmannen Westerström vid Landskrona och Helsingborgs jernvägar, hvars alla lokomotiv blifvit under tre månader eldade endast med dessa kol, hvilket blifvit för dessa jernvägar billigare än att använda engelska kol. De skånska stenkolen gifva visserligen mindre värme än goda engelska kol och hafva vida mer än sådana dels lemnat aska i lokomotivens eldstäder, hvilken olägenhet för de korta turerna å dessa jernvägar ansetts vara af ringa betydelse, dels ock visat sig under gång utkasta gnistor, men deremot hafva de visat flera fördelar såsom att ej slagga, ej angripa rostjernen och ej afsätta något nämnvärdt sot — fördelar, hvilka äfven måste göra sig gällande vid dessa kols användande uti enskild hushållning. Ifrågavarande stenkol måste vid jernhandteringen genom sin ringa svafvelhalt till och med hafva ett afgjordt företräde framför evgelska kol. Den uti skånska stenkolsgrufvorna, synnerligen vid Wallåkra förekommande flis har ouktadt sin ringa kolhalt dock visat mycken användbarhet genom sin egenskap att i eldstäder underhålla en långvarig värme, hvilket ock gjort den mycket begärlig bland ortens befolkning. Den eldfasta lera, som isynnerhet vid Wallåkra förekommer i betydlig mängd och af flera variationer, synes kunna erhålla en vidtomfattande användning, i betraktande af den utsträckning lerfabrikationen i sednare tider vunnit i flera länder och af den lätthet och jemförelsevis ringa kostnad, hvarmed den här kan åtkommas samt på jernväg i mer eller mindre bearbetadt tillstånd från stället bortföras. Slutligen få vi, förvissade om dessa företogs stora gagn för fåderneslandet, ifall desamma fortsättas och utvidgas, önska egarne all den framgång, deras uppoffringar och ihärdighet förtjena. Helsingborg den 7 Februari 1866. N. Fr. Frykholm Intendent vid Stateus jernvägar, kapten i kgl. vagoch vattenbyggnads-kåren. Ridd. af K. V. 0. och K. D. D. o. C. W. Blomstrand. Grorg Gustafsson. Professor i Kemi och Min. Förste Landtmätare vid Lunds univ. i Malmöhus Län. Med 8,355 centner stenkol från Walläåkra, Wrams och Bosarps grufvor äro utom beräkning af åtgången till machinernas reserv och stationstjenstgöring, som antages hafva fordrat 744 ceniner från och med den 1 nästlidne November till och med den 31 Januari detta år, på Landskrona och Helsingborgs jernvägar tillryggalaggde 3,165,2 lokomotivoch 27,349,3 vagnmil. Största lutning å nämnde jernvägar är 1,150 och lokomotivens vigt 456 samt belastning å godsvagnar 200 centner; hvilket allt härmed på hooäran intvgag