Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1866, sida 1

U — ———— — Det nya Stenkolaverket i Skåne. Då dessa grufvor alltjemt ådraga sig up märksamhet och utveckla sin verksamhet i fler riktningar, torde det intressera allmänheten at se de omdömen om dem, som sednast blifvit af gifoa af intendenten vid statens jernvägar, kap tenen i kgl. vägoch vattenbyggnadskåren m. m N. Fr. Frykbolm, professorn i kemi och mir C. W. Blomstrand, samt förste landtmätaren i Malmohuslän Georg Gustafsson. Dessutom haf va trafikchefen vid Landskrona och Helsing borgs jernvägar E. Th. Sturnegk samt ingeniö J. P. V. Westerström derom yttrat sig. Nämn de herrars utlåtanden lyda sålunda: På begäran hafva undertecknade den 5 och t dennes besökt stenkolsfältea vid Wram, Bosar! och Wallåkra inom Luggude och Rönneberg härader af Malmöhus län, och tå vi, med afse ende å dervid iakttagne sakförhållanden, med dela söljande: 1:0) Wram. Vid förra årets början fanns närheten af ,Snorrehusen endast en dagöpp ning af omkring 20 fots djup, der stenkol visa de sig i dagen med en betydlig mägtighet, mer under förhållanden, som ej medgåfvo ett säker bedömande af flötsens utsträckning, Numer: äro flera orter drifaa och ett dagschakt öppnad för uppfordringen af stenkol på omkring 15( fots afstånd i norr från den äldre öppningen Schaktet har ett djup af 51 fot, hvaraf 38 fo gå igenom fast sandsten, hvari på olika afstånc urski jas trenne parallelt liggande lager af er serdeles hård jernlera. Stenkolsflötsen, som efter en temligen stark stupning från den äl. dre dagöppningen från hufvudschacktet fortlöper med svagare fall åt nordnordvest, både öf. ver-och underlagras at sandsten, som bildar ett säkert tak för de i olika riktningar löpande orterna. Stenkolsflotsens tjocklek var vid sjelf. va dagschaktet 21,5 d.-tum (25 engelska tum), i oktav mot norr på cirka 30 fot från schacktet 20 d.-tum (2311 eng. tum), i en ostligt löpande ort på omkring 220 fots längd, 24 fot från dagschaktet. 21 d.-tum (24 1 eng. tum) och vid dess ändpunkt 20 d.-tum (23 eng. tum), uti en från denna ät söder och öster löpande vidoort 21 d.-tum (242 eng. tum). I en ort, som till omkring 180 fot gick från dagöppningen åt vester, var flötsens tjocklek dels 19,5 d.-tum (2344 eng. tum), dels 18,5 d.-tum (212 eng. tum) tills densamma längst in med en lindrig kastning försvann, men efter några få tum åter framträdde med tilltagande tjocklek, som på ett stycke af 8 fot steg till 6 d.-tum (7 eng. tum). Flotsen har sålunda i allmänhet, der ej kastningar förekomma, den för svenska förhållandan ovanliga mäktigheten af omkring 2 fot. Stenkolen äro hårda och vackert glänsande med splittrigt och skaligt brott. En smalare rand på en till tre tums tjocklek iakttages här och der, hvarvid det mattare brottet och den större hårdheten och tyngden ange en betydligare halt af askbeståndsdelar. Något bestämdt flislager kan dock ej urskiljas. På omkring 400 alnars afstånd från hufvudschaktet åt vestnordvest, var ett nytt schakt under arbete och för tillfället neddrifvet till 78 fot, deraf 44 fot fast sandsten. Enligt borrningsförsök skall här efter uppgift på 90 iots djup förefinnas en stenkolsflöts af samma mägtighet, som hufvudschaktets och sannolikt vara att anse som en fortsättning deraf. Flötsens fortlöpande i nämnde sträckning med oförändrad mägtighet skulle i sådant fall vara bevisadt. Ett annat i arbete varande schakt hade för närvarande ett djup af 24 fot. Högre upp i en backsluttning omkring 200 alnar vester om hufvudschaktet trädde en stenkolsflöts i dagen, och voro på tvenne ställen försöksorter indrifna, ehuru för tillfället ej i arbete. Denna flöts, hvars mägtighet uppgår till nära 25 d.-tum (29 eng. tum), öfveroch underlagras af lera, hvarigenom synes bevisadt, att denna flöts ej står i sammanhang med den förut omnämnde. Den stupar äfvenledes åt nordvest och nära dagöppningen med ganska starkt fall. Kolen äro här lösare och mera lerblandade än i hufvudflötsen. På ett djup af 20 fot under hufvudflötsen är enligt uppgift vid borrning anträffad en tredje flöts med en mägtighet af 8,3 d.-tum (9 4 eng. tum). . Vid Wrm lära för närvarande omkring 180 arbetare vara sysselsatta, bvaraf 32 kolhuggare, som, efter deras egen utssgo, bryta per dag 5 åh 10 tunnor och någon gång under gynnsamma förhållanden ända till 12 tunnor mot en arbetslön af 25 öre pr tumma om sex kubikfot. 2:0) Bosarp. Å det vidsträckta grufvefält, hvarå, efter bergmästaren friberre Hermelins fullständiga beskrifning, under förra århundradet brötos betydliga qvantiteter stenkol, besöktes först en skärpning å Lunnoms egor, der en backsluttning genombrutits till omkring 20 fot, hvarest träffades en äldre art med af kolflöts 8,5 1. (8J å 10 seng.) tums mägtighet. och sedan en annan dylik på andra sidan dalen å Gedsholms egor med 8 d.-tums (9 eng. tums) samt slutligen den numera e entligen bearbetade Drottning Lovisas grufva f Boserups egor. Koen hafva här, som å de öfriga ställena, lera till underlag och fast sandstenshall till betäckning, tt förhållande, hvarigenom brytningen betydligt inderlättas. Flötsens mägtighet var omkring 1 d.-tum (12 . eng. tum), iuberäknad en flisand undertill af ungefär 2 tum. Kolen äro ackra och glänsande samt mera rättsplittriga im Wramskolen. Vid tillfället voro 20 kolrytare sysselsatte, hvilka efter uppgift dagligen soto 4 till 6 tunnor pr man emot 37 öre för unnan. 3:0) Wallåkra. Af de tvenne grufvor, som ör närvarande äro i arbete och uti hvilka båda okomobiler äro för uppfordringen anbragta, vesöktes det nyanlagda schakten Adolf Rosen, beläget på norra sidan om Walläkradalen, 100 v 120 tot öfver dalbotten. Schaktets djup 112 ot. Flötsen närmast öfverlagrad af en tunn, skifrig och lös sandsten, som till en del gör förtimring at orterna nödvändig, törarbetad minlre med afseende på stenkolen, hvilka, med en sammanlagd mägiighet af 13 d. tum (15 . eng. um), till större delen (11 d. tum) äro såkallad lis, än för tillgodogörande af den under kollötsen liggande eldfasta leran, hvaraf den närmast liggande, med en mägtighet af omkring 4 ot, enligt analys, utförd å prot, efter uppgift lerifrån taget, måste vara företrädesvis eldfast. senom sin mörkare färg skiljer den sig från let andra lerlagret, som lär ega en mägtighet äf åtminstone 26 fot. En mindre fabrik för tillverkning af stenkärl ir redan anlagd till pröfvande af lerans egenskaper och förevisades åtskilliga fabrikater af