Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1866, sida 3

ella delar, bringar helsa och välbefinnande till hela systemet. Men tyvärr har menniskan, fordom genom okunnighet och i sednara tider gevom li örbisett eller ringaktat vigten häraf, att, utan hennes tanke eller möda, hjelpa henne till rätta, och räknande på helsa och sundhet, der de genom örverträdande af naturens lagar gjorts omöjliga. De 7 tili 8 regniga och kalla månader, som vi i allmänhet tillbringa inom hus, utplåna ej sällan den helsa, som sommaren beredt oss, och bleka de rosor, med hvilka den smyckat våra kinder. Den disiga höstluften fruktas, ej alltid utan skäl, såsom rå och kylig. Fönstren klistras med papper, golfven beläggas med mattor, rummen öfverhettas och atmasferluften utestänges med största sorgfällighet. I de sålunda ombonade rummen inandas lungorna kolsyra och andra skadliga gaser, hvarigenom blodet småningom förgiftas, blir blekt och förlänar våra ansigten allahanda nya färgskiftningar, helsans färger undantagna. På detta sätt har det gått i månghundrade år; förlåtligt visserligen på den tiden, då studier och iakttagelser ej hade upplyst oss om våra sanitära behof; men oförlåtligt och rentaf straskvärdt i en tid, som eger nödiga insigter och praktisk erfarenhet för att afbjelpa bristen på risk luft i våra boningsrum. Ett eller annat sjukhus eller barnhus, en eller annan kasern har väl på de sednare decennierna försetts med värmapparater, som infört frisk luft; men p3 ett sätt, som visst icke alltid motsvarat ändamälet och i de flesta fall varit zanska kostsamt. För enskilda hus har man deremot icke kunnat förskaska sig dylika apparater, som på samma gång voro ändamålsenliga och billiga, oaktadt de många försöken dertill. Det är först nn, för omkring ett är sedan, som vorkmästaren vid kongl. Myntet, herr O. F. W. Wallin, som genom träget arbete, noggranna iskttagelser och stora uppoffringar, lyckats finna ett sätt att för billigt pris förse enskilda bonasrum med ren och på samma gång varm mosferisk luft. Hans härtill bestämda appater äro iarättade efter godkända teoretiska under och med praktisk erfarenhet, de bespara bränsle och intaga ei större utrymme än omkr. 300 qvadrattums golfyta. Det är med förvåning vi varseblifvit do verkningar, som hr Wallins ventilationsapparat åstadkommit på de flesta ställen, der vi haft tillfälle att se den använd. Uti fuktiga bostäder, der vatten förut runnit utefter väggarne och der ständig sjaklighet varit rådande, hunuo icke blott väggarone att torka inom fjorton dsgar, utan de förut bleka och lidande invånarne Stervunno inom kort tid helsa och frisk hy. Uti butker, der man förut alltid sett polerade metallarbeten blifva anlupna, behålla dessa saker nu sina ytor blanke, på samma gång de fuktiga och osunda dunster, som i regnväder uppstego från volfven, alldeles försvunnit. Uti sjuksalar, der lödligheten bland patienter, som genomgått operation för ett eget slags tumeurer, förr var ganska stor till följd af den förskämda luften, hafva andra patienter, som undergått samma operation, vanligen tillfrisknat, sedan en obehinlIrad luftvexling underlättat helsans återställande. Uti sessionsoch domstolsrum samt andra embetalokaler bar apparaten också visat sitt väl:örande och helsosämma inflytande. Äfven åt tekniken har den gjort stora och vistiga tjenter, der torkning at papper, tobak, tyger m. 1. ordrat en frisk och varm luftströms tillträde och de fuktiga dunsternas bortförande. På grund af allt detta synas herr Wallina ventilationsspparater förtjena att blifva allmärre bekantz; synnerligast som han ej lärer ärna nga vid det redan utförda, utan genom ännu gare pris på apparaterna. bereda möjligheu alt äfven till arbetarnes bostad sprida den zödvåndighetsvara, som hittills varit en lyxartisel i mången salong, nemligen frisk luft.) ) Red. uf A. B. lempar så mycket hellre ofdaustäåenda åt offentigbeten, som red. sjelf låtit utbyta en kamin af äldre konstruktion mot en vf hr Wellius, och lärt känna den sedaares stora öreträden.