Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1866, sida 1

det blir också lika omöjligt att ,nedtysta och från dess dom draga något som hör under densamma. Att förmå en tidningstedaktion att göra sig döf för samvetets röst och hemlighålla det, som det vore dess pligt att publicera, kan ibland vara görligt nog, men att bringa en press, sådan som den schweiziska, att tiga när den bör tala, är en omöjlighet. Hvad som i ett eller annat afseende rör det schweiziska folkets intressen, lägges derföre utan omsvep öppet i dagen och skärskådas på det noggrannaste, emellanåt icke på det mildaste sätt. Hvarje styrelses, hvarje förvaltnings, hvarje embetsmans åtgärder underkastag sålunda en kontroll, hvilken det vore fåfängt för någon att söka undslippa och hvars helsosamma verkningar äro lätt skönjbara. Det är svårt att bestämdt säga om lusten att begå missbruk är mindre allmän i Schweiz än annerstädes, men säkert är att möjligheten att ostraftadt begå sådana, tillföljo af den rådande offentligheten, är vida mindre. Den schweiziska pressen förminskar åtrån att begå olofliga handlingar genom att bilda ett slags kollektift samvete, genom att förstärka intrycket af det så ofta predikade Gud ser dig, medelst tillropandet af den för det onda samvetet emellanåt lika förfärliga varningen: menniskan ser dig. Men det torde vara öfverflödigt att närmare söka visa den schwoiziska pressens inflytande på de schweiziska förhållandena. Detta är, med få ord sagdt, sådant som man kan vänta sig det af en fri press i ett fritt land. Hurudant detta kan vara, har blifvit framhåilet af skickligare pennor än min. Vill man åter veta hvilket inflytande förhållandena utöfva på pressen, så kunna äfven i detta fall de statistiska siffrorna gifva någon ledning. Man) behöfver ej taga dessa siflror från Finland, der omkring 30 tidningar med möda vegetera; man har der språkdualismen att skylla på. Man kan välja sådana från länder, som i afseende å språkenhet lemna föga öfrigt att önska. Rådfrågar man dessa, finner man att i Frankrike år 1865 utgåfvos 1,091 periodiskt utkommande blad och att således i Frankrike fem gånger så mycket menniskor som i Schweiz behöfvas för att uppebålla ett blad. Vid uppgifterna om det antal tidningar som det fran ska postverket kringsprider, äro under samma rubrik som tidningar äfven införda andra tryckalster, men detta oaktadt visa de att antalet af kringspridda exemplar är i proportion till folkmängden vida mindre än i Schweiz. Jemför man åter Schweiz med det mångläsande Tyskland, finner man att uti det tyska förbundets område, hvars befolkning uppgår till 45 millioner, år 1861 publicerades 1,202 periodiska skrifter, eller icko ens fyra gånger så många som i det lilla Schweiz. Undersöker man åter hurn stort det antal tidningsblad varit, som postverket i skilda tyska länder distribuerat, finner man att år 1862 utdelades medelst posten: i Preussen 69,949,548 tidningsnumror eller 3,13 pr innevånore, i Sachsen 7,441,389 eller 3,15 pr innev., i Mecklenburg-Strelitz, 128,867 eller 1,3 pr innevånare, i Baden 5,023,410 eller 3,66 pr innev. och i Bayern 83,073,248 eller 8,12 pr innevånare. Samtliga dessa staters postförvaltningar utdela således ett mindre antal tidningsblad proportionsvis till befolkningen än den schweiziska. Endast i Bayern närmar man sig till den siffra som man i Schweiz uppnått. Eno jemförelse mellan de i ofvannämnde länder rådande förhållandena och de schweiziska förklarar snart hvarföre i Schweiz den pnblicistiska verksamheten fått en så mycket större utsträckning. I Schweiz understiger den samma, som af förbundet och de skilda kantonerna anslås till underviningsväsendet (då det som af kommunerne för skolor uppoffras icke räknas), endast med två millioner den som åtgår till försvarsverket; i Frankrike disponera krigsoch marin-ministrarne tillsammans ungefärligen tjugofyra gånger så mycket som ministern för undervisningen! I Tyskland står väl i allmänhet undervisningsväsendet på en bättre fot, men många andra förhållanden erbjuda en viss analogi med de transka och tillåta icke pressens utveckling att försiggå lika hastigt som i Schweiz. Den schweiziska pressen är fallkomligt fri; icke allenast derigenom, att några preventiva granskningsåtgärder ej under någon form få förekomREY SE ON s AR NE DE EST RA RR RTT