Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1866, sida 1

Bref om Schweiziska förhällanden. Helsingfors Dagblad innehåller åter et särdeles lärorikt bref från Schweiz, så ly dande: Hvar och en som besöker Schweiz, til och med den som ditkommer med dena bä sta tanke om dess folk och institutioner, må ste känna sig förvånad öfver att tryckpres sarne der hafva så mycket arbete att ut föra. I Schweiz talas såsom bekant är fyr språk: tyska, fransyska, italienska och ro manska. Dess exempel utvisar att de hin der språkolikheterna lägga i vägen för der litterära verksamheten icke äro oölvervin neliga. Granskar man den del af den schweizi ska litteraturen, hvars läsare så godt son uteslutande bestå af schweizare och som der före bäst kan tjena till bevis på huru un der gynnsamma förhållanden äfven ett rin ga antal menniskor kunna uppbära litteräre sträfvanden, nemligen den periodiska, fianei man med förvåning att denna är rikhaltiga re än de flesta länders. Enligt postverket: prenanerationskatalog för innevarande år ut kommo nemligen i Schweiz icke mindre är 368 tidningar och tidskrifter (47 dagliga el ler åtminstone sex gånger i veckan, 38 tre 82 två och 128 en gång i veckan, 22 två och 51 en gång i månaden). Af dessa pu bliceras 265 på tyska, 92 på fransyska, 8 på italienska och 3 på romanska. Uppgif saknas på huru många prenumeranter desss tidningar räkna. Att antalet ej är obetyd ligt kan slutas deraf, att det schweiziska post verket årligen utsprider mer än tjugutre mil: lioner inhemska tidningsblad ). Gerom ofvanstående siffror kan man naturligtvis ej gifva en fullständig bild af den schweiziska periodiska pressens tillstånd, ty detta kan ej åskådliggöras endast genom siffror. Om ett lands tidningspress skall kunna anses stå på en högre eller lägre ståndpunkt, beror natu ligtvis ej blott at mängden ef de der publicerade bladen, utan också af deras beskaffenhet. Men de nyssanförda siffrorna kunna dock tjena till nå. gon ledning vid bedömandet af schweiziska förhållanden. De visa åtminstone i någor mån huru läslust och läskunnighet äro all männs, och huru många intressen representeras af skilda organer. Granskar man närmare de schweiziska po riodiskt utkommande bladen, finner man att 178 af dessa hafva till uppgift diskuteran det af inoch utlandets politiska och sociala angelägenheter. Att dessa tidningar till sin tendens och beskaffenhet äro ganska olikartade, är naturligt. I allmänhet hafva dock de schweiziska tidningarne det gemensamt, att till formatet vara små och till innehållet gedigna. Några af de dagligen utkommande bladen kunna anses fullt motsvara de fordringar man i våra dagar kan ställa på en politisk tidning. Andra fianas väl som nog mycket redigeras med tillbjelp af den för hvarje publicist välbekanta röda eller blåa blyertspennan, men dessa sakna derföre ej helt och hållet sin betydelse. Genom det stora antal blad som finnas och genom den konkurrens, dessa tillfolje häraf hafva att otstå, vinnes det goda att hvarje händelse, hvarje åtgärd, som i något afseende är af! allmänt intresse, omedelbarligen bringas till allmänhetens kännedom och under dess kon troll. Den schweiziska pressen är decentraliserad och uppfyller derigenom bäst sin bestämmelse. Då alla intressen hafva så godt tillfälle att uttala sig, blir det svårt att framkalla förhastade lagstiftningsåtgärder; det är ock så lika svårt att upphetsa en reaktion mot reformer, som vidtagits tillfölje af den all. männa meningens påtryckning och hvilkas nödvändighet af de flesta varit insedd. Med en sådan pressens organisation blir det omöjligt att genom sofismer beherrska opinionen, ) Om prenumeranterna vore lika fördelade på oftare och mera sällan utkommande blad, så skulle, då de schweiziska tidningarne i medeltal utkomma två gånger i veckan, prenumeranternas antal påfinnas genom att dividera de utspridda bladens antal med 104. Enligt denna beräkning verkställas i Schweiz årligen omkring 230,000 prenumerationer genom postverkets förmedling. Tillägger man till denna summa antalet af de prenumerationer som ske å hvarje tidnings utgifningsort, blir totalsiffran ganska betydlig. AAOAOAO — ning ut ur dalen vid den lilla floden, som så