Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1866, sida 2

a psvarf ställdes till upprorets förkegan hb hbvar14 rittisk hamn i alla verldsdelar blef on så-J ker tillflyktsort för brittiska fartyg, bemannade med britriska sjömän, utrustad od brittiska kanoner, som plundrade vår fredliga handel — plundrade äfven sådane våra fartyg, som kommo från brittiska hamnar, befrsktade med brittiska alster — plundrade äfven sådane våra fartyg, som skulle öfrerföra gåkkor af Amor nsk spanmål till de hungrande fattige i E d. Iielånad af uaderhasets bifalisrop, drei Hane premierministern gåck med d på vår begäran skulle för att en verklig neutralitet omöjliggjord på sådane våra föreställningar, som nu erkännas hafva varit befogade, svarades osa, att Engjand ej beständigt kan owstöppina lagar. Amerikas folk önskad om alltid och äonu, ett vänskapligt förhållande till Engiand, och ingen man i England eller Amerika kan högre önska det än jag. Men blott trenne gånger har en sådan önskan blitvit uppriktigt besvarad: i JIumpdlens och Cromwells dagar, under den äldre Pits första ministre och sintigen under Skeleurnes mir icko sagdt, att ej i alla tider funnits rättä män bland Englands pärer sådane som Halifax i Jakob II:s dagar, eller en Granville, on År sl, en Houghton i våra — och vi kara sa icke var ärbetande tig men sorg sitt förminska Ö oss till ihärdigLet i striden. Då talaren kom att bers aua i Eagland: af vårt inbörd :exikanra den ska frågan, skoddo detta i de skarpaste ordalag. Han käallede Maximilien en österrikisk öfveutyrare och förklarade, att Foreuta Staternas hoder, grundsatser och intressen bjuda dem att upprätthålla mexikaneka republiken. ,Denana systerrepudlik skall räddas från undergång, den kan och får icko fella, uniogons starka arm skall upprätthålla den — dessa ord, uttalade i den frans! och österrikisko gesandtens närvaro, f lade från denna försawling afscnatorer, lagstittare, domare och generaler lifliga bilallarop. Såsom redan är meådoladt, bör österrikisko gesandten hos br a Banerofts yttrande om Main ian. 12 Fobruari infann sig ifrågavarande gesanät bo3 Förenta Staternas utrikesminister och beklagede sig deröfver, att en prins af dot kejserliga huset och broder till hans suverän blifvit på så groft sätt förolämpad vid ett offontligt och festligt tillfällo, hvilket ban, gesandten, var inbjuden att öfvorvara. Seward svarade, att man i Amerika är van vid att kalla hvarjo sak vid sitt karakteristiska namn, att man der betraktar det mexikanska kejsardömets upprättande som en äfventyrlig sak, och att en offontlig talare der hvarken vill eller får af personliga hänseenden afhålla sig från att uttala sin mening. Han bestred för öfrigt österrikiske gesandtens rätt att protestera i denna sak, en år kubinettot I I ; i Wien vid flora hafva mod de me anska sffårorna iagentiug att skulla Östorri; ko gesdudton förnyade dock sin protest, nds, att Mocimilians egenskap af — prins ej kan skiljas från hans egenskap af moxikiusk kojsare. — Äfven den brittiske g YÄretl. Bruce bade domon e osts tel genom att vägra i: ndten sir mot Ban igna sig vid en ära gifvon middsg. 3: hällandet mellan president Johnson och kongressen blir otädåsg mer spändl. Kon 1 gressoa fortfar att dist iteara och antaga lagar, som bestämdt str mot det rekonstroktionssystem presidenten omfattat. Hela hans parti i sonaten bestär af 12 röster, alltså omkr ing en sjerdedel af Fie 18 antal, och i ropregentanthuset af blott 43, hvilket är ungefär samma proporlion. Af dossa åistnämnde äro 33 s. k. demokrater, och blott 10 böra till dot repubiikunska parti, som upphöjt honom till bans närvaraude ställning. Senaten har antagit ett förslag, af Trumbull från Illinois, att förklara alla infödde, med undautag al nomadiserando, undor egen styrelse stående indlaner, för statsborgare. Genom denne leg sta den särgade betolkningen, äfven om den icke erhåller rösträtt, på jemnlik fot med de hvile inför lagen. Deremot har senaten ännu icke beslutat rörande ett af reprcgentantornas hus antaget förslag, enligt hvilket staternas representering i kongressen skal! bestämmas efter do röstegande innevänarnes antal. Genom detta förslag skulle sydstaternas reprosentoring i kongressen blifva svagare an hitintille, såvida do icke vilja tillerkunna negrerna rösträtt. Men detta förslag bekämpas ej blott af de konservative, utan extrema radikalerna, i spetsen för hvi i tenatorn från Massaschusetts, Charles Sumner, Amerikas störste vältalaro, en man af krastig karakter och stort inflytanee. Bum-. ner vill helt enkelt, att intat afseende skall fåstas vid hudiargen, och att alla statslagar, . grundade på denna skilnad, skola afskaffas. Frågan om den norm, enligt hvilkeneastaternas represontering i kongressen skall beräknas, är i sjelfva verket mer invecklad an vid första påseendet kan synas, och söralagen till dess lösning äro så wängs, att mar!