Article Image
nära förbunden natior liggar under i en gtrid som den svagare partev, och Fronkrika bar icke env utt ord til medlidande för den förtryckte; det förbehåller sig endast den obetydliga rätton att sjelf få bedröfvas eller glädjas. Kejsareas expos6 mildrar visserligen do bittra känslor, som throntalet måsto uppväck Den atirycker förboppaing om, att en modifikation skall ega rum i der sadnaste konventionen, en modisikation, bättre motsvarande dot rätta. Franska regeringens språk var klirere onh fastare i de begge budskap, hvilka presidenten föreläste åren 1850: och 1851. År 19858 var språkot än tydligare. Det förklarades då, att Frankrike icko aknllo blanda sig i frågan om hertigdömena, som var en inre tysk fråga, men att denna bålloi endast skulle iakttagas, så länge Daumarks i i 2 var hotad. Utan tvifvol kanna omständigheter lägga ett stort folk återhällsamhot, men i sitt språk bör det aläd-ig alstå från rätten och rättvisan. Under den diskussion, som sålunda inleddes af Jules Favre, gaf sig oviljan mot Tyskland tydligea tillkanna, mon detta oaktadt förkastades oppoå ofvannämnda il votering ett krika borde på tehertigdömena tt öde ; men. i rtid hade båen fran slibt följande ull. lägg i adrervslörslagst: Yi gilva vårt bifall till en sådan neutralitetspolitik af kejsaren i afsondo på Tyskland, hvilken utvisar, ati Frankrike icko är lUkgiltigt för der förefar lande tilldragelser och som ölverenestämma mod våra in 4, Donaa ganska betecknande demo ioa mot das grosse Vatorland vann försarmlivgens nästan enhälliga bifall, 238 röster mot 14, och adrossförsla get ändrades i öfveronsstämmelso härmed. Iafvudsaken härvid är, som förut är sagdt, att lagstiftande sörsemlmgen visat sig vara så förbittrad mot da tyska stormakternas beteendo, att detta föranledt församlingen att för första gången töretaga er ändring i adressförslagot. hunt. en i Far ike i äfven dotta odresskotim ITALLEN. För sin sednaste seger i deputoradckammaren har ministeren förnämligast att tacka Scialojas taktik, bestående doruti, att ban med fasthet gjordo don fråga, öfver hvilken pliollo voteras, till kabinettssräga. Genom detta fördes minga deputerade, isynnerhet bland do pyvalde, till den ministeriella sidan och man torde kunza förutsätta, att många al de sistnämnde skola definitivt bibehålla denna position. Dan vigtigasto frågan inom parlamentet under den närmaste framtiden angår Mazsini, hvilken, efter hvad vi förut meddelat, blifvit vald till deputerad både i Nespol, Gonus och Mossing. Dot gilver sig pu hvilket utslag parlewmeatot i vaken. ,Itelia berättar, att de olika byråerna i depaterudekammaren, efter några invändningar, uttzlat sig fö igt öfver handolstörÖåroaget med iys söreningen och förmodar, att depatoradekammaren skall uttala sig på sarama sätt. Sonatore tolomei, h Arese Och Harkis Bor af Corignan öfverlemnat udre en FIorens angående nation tionen, hatva återvandt till Florens och i ett möte asfgitvit berättelse!) om utförandet af sitt uppdrag. Prinson skulie ofördrdjligen ad interim tillsätta en komitö intilidess dos czutralkotitö blilvit definitivt konstituerad, som skall uppstäålla ett fullstkudigt program, enligs hvilket lokaltöreniugarne skola organiseras och ledas. Dot är mojligt, 1 I ätt allt ondast arlägges på kursens höjande genom uppköp al räntor. För öfrigt sortfara teckningarne på ett glädjande sätt. DONAUFURSTENDÖMENA. Från Bukarest skrikves den 25 Febrnari: Öiverallt i landot råder lugn, endast i winistören bemärker man redan afundsjuka. Annat var icko heller att vänta, då man tager i betraktende de heterogena ämnen, af hvilka denna ministöre ör sammansatt. Icom längre oller kortare tid skall det gamla hatet mellan bojarerna ånyo uppflamma. Liebrecht, den endo, som bölles i fängelse, skall : stillas inför rätten för sins underslef. Så beskyllor man honom bland annat för att bafva slagit undor Se ia I modlen. kplag af än gar, ty santliga stat 3:or voro af Kusa totalt tönda. Det i blifva svårt för ståt. hållarskapet att hålla tjeostemän och boldater vid godt lynne, då ingontibg fioues att betala dew med. EERgana post.

8 mars 1866, sida 3

Thumbnail