Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1866, sida 1

K. M:ts förslag i detta ämne vid sistlidna riksdag inneböll, att under tiden till 1866 års slut en summa af 26,315,000 rdr jemte blifvande vinst på den s. k. statslånefonden, beräknad till omkring 400,000 rdr, måtte anvisas till sortsättnieg af arbetet på statens stambanor, samt att derjemto skulle såsom lån till åtskilliga bolag, hvilka bildat sig för anläggning af bibanor, anvisas ett belopp af 5,000,000 rår rit. Vidare föreslog K. M:t, att till bestridande af dessa utgifter skulle dels användas vissa uppgifna tillgångar, dels upptegas ett fonderadt statslån af 25,000,000 rdr, som borde med en procent årligen amorteras. Enligt rikets ständers i ämnet fattade beslut skalle under ofvannämda tid till arbeten å statens stambanor utgå 27,896,000 1dr, oberäknadt omförmälda vinstmedel, och eåsom lån till enskilda jornvägsföretag 9,644,000 rdr, eller tillsammans en summa af 37,540,000 rår rmt; till betäckaado hvaraf rikets ständer, jemte anvisande af särskilda tillgångar å tillhopa 2,540,000 rdr, uppårogo åt sina fullmäktige i riksgäldskontoret att genom lån anskaffa hvad som ytterligare erfordrades eller högst 35 millioner rdr rmt. Det har imellertid visat sig, att upptagandet af detta lån på antagliga vilkor mött oväntade svårigheter. Utan att nu ingå i något närmare bedömande af de omständigheter, som må hafva varit den egentliga anledningen härtill, anser K. M:t det dock utan fara för misstag kunna antagas, att orsakerna till den mindre gynsamma utgången af låneförhandliogarna i väsendtlig mån böra sokes i de oriktiga framställningar om Sveriges politiska och finansiella förhållanden, hvilka blifvit spridda synnerligast i Tyskland, som hittills varit den förnämsta marknaden för de svenska allmänna fonderna. Ty något verkligt skäl till tvifvelsmål om Sveriges vare gig vilja eller förmåga att med den största noggrannhet uppfylla hvarje å dess vägnar ingången förbindelse lärer icke kunna uppgifvas. Tvärtom borde väl förtroendet till dess punktlighet i detta hänseende vara stärkt genom den vunna erfarenheten; och hvad utsigten i fråga om svenska statens finanser för framtiden vidkommer, synes denna än mindre böra ingifva någon tveksamhet. Det behösves ej mer än en blick på den närvarande fioansställniogen, hvilken utvisar, att statsverkets inkomster hvarje år lemnat ganska betydliga ofverskott, äfvensom på alla de åtgärder och företag af allmän och enskild natur, hvilka här på sevaro tidor blifvit utförda och framkallat ökad rörelse och produktioa i alla riktningar, samt för öfrigt blott en ringa kännedom om landets naturliga bjelpkällor, hvilkas rikedom och utvecklingsförmåga ännu endast ofullkomligt uppskattes, för att befästa den öfvertygelsen, att Sverige, hvars skatter i allmänhet äro lindriga, hvsrs inre och yttre förbållanden äro ordnade och hvars statsskuld i jemförelse med andra länders är obetydlig, icko behofver i fråga om en säker grund för sin kredit stå tillbaka för något annat land. Eburu således någon den ringaste verkliga anledning till misstroende mot svenska statens kredit icko kan anses förefinnas, är likväl redan det faktum, att ett sådant misstroende blifvit väckt, hvilket uppenbarar sig i en nedsatt kurs på de svenska fonderna och i svårigheten att afslata nya lån, ensamt tillräckligt för att en allvarlig uppmärksamhet dervid måste sästae; Det verksammaste, och måhända enda fullt verksamma, medlet mot detta misstroende är otvifvelaktigt att under den närmaste framtiden, intilldess den tillfälliga oron i detta hänseende hunnit lägga sig, i möjligaste mån undvika alt på den utländska penningemarknaden ånyo uppträda såsom lånesökande. Å andra sidan lärer ingen kunna förneka, att det hvarken vore med klok hushållning eller med flera andra vigtiga intressen förenligt, om dessa arbeten, der ett dyrbart materiel användes och en talrik personal af ingeniörer och skickliga arbetare erfordras, skulle helt och hållet afbrytas eller till ett allt för ringa omfång inskränkas för att sedan efter någon tid åter upptagas. Men, så framt ej alla eller åtminstone de flesta andra vigtiga samhällsbehof skola förbises och nödiga åtgärder till ordnande af rikets försvarsverk till lands och sjös, till befrämjande af dess materiella utveckling och till fullkomnande af dess bildnings och undervisningsanstalter —