Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1866, sida 1

Dir Ljungdahl talade för hr v. Ehrenheim reservation, liksom kyrkob. Otterström och d: Runsten, som dock förklarade sig helst vilja af slå och förbli vid det gamla. Efter votering antogs med 33 röster mot 1: d:r Björlings förslag till kontraproposition, mer si derefter företagen hufvudvotering bifölls ut sskottets förslag med 25 röster mot 24. Allt öfrigt bifölls. Ekonomiutskottets memorial n:r 46, med sam. manjemkningsförslag i frågan om prebendepa storatens upphäfvande lades till Fandlingarnmed äberopande af ständets förut fattade beslu i ämnet. Kyrkoh. Simonson, prostarne Westir och Smitt samt d:r Moberger sökte nemligen öf: vertyga prof. Ribbing att frågan rörde presteståndets privilegier, och således för denna riks dag redan vore förfallen, något hvarå sistnämn. de talare icke kunde ingå, emedan här endast var fråga om en skrifvelse till K. M:t, och värsta följden deraf skulle bli förslag om indragniog mot ersättning för förlorade inkomster. Vidare föredrogos och biföllos samma utskotts betänkanden n:r 47—51: om utfärdande af ordningsstadga för städerna; afstyrkande befrielse för inrikes fartyg från tullvisitation vid Furusund, Sandhamn och Dalarö; om Smålands husarregementes afsittning; om minskning i förråden af beväringens munderingspersedlar, och om befrielse för rusthållare att forsla munderingspersedlar till möten. Adelns inbjudning i fråga om sista punkten af betänkandet n:r 36 bifölls. Den afsåg ömsesidig kompetens till tjenster för danskar och norrmän. Deremot ofslogs samma stånds inbjudning till gemensamt beslut rörande vilkoren för tackjernstiondens upphörande; likasom en dylik från adel och borgare om beviljande af 2,500,000 rdr till rörelsemateriel å de färdiga stambanorna. Borgareståndet. (Kl. 11 f. m.) Följande utskottsbetänkanden biföllos utan diskussion: Ekonomiutskottets betänkande n:r 43, med förslag att tilldela hvarje ordförande i kommunalnämnd ett exemplar af svensk författningssamling; n:r 44 och 45, med återremiss af redan afgjorda betänkanden ; statsutskottets bet. n:r 49, tillstyrkande kongl. proposition om afsöndring af jord från Rönö kungsgård, och n:r 50, afstyrkande väckt fråga om utarrendering af kronojord. Af sammansatta lagoch ekonomiutskottets bet. n:r 1, om byggnadspligt för kommuner och enskilda, återremitterades första punkten efter kort diskussion samt votering med 31 röster mot 23. Hrir Falhem, Lemchen, Witt, Bovin, Hallström, Vougt och Blomberg tramdrogo flera skäl, som tala för kapellförsamlingars befrielse från byggnadspligt inom moderförsamling, hvaremot utskottets åsigt försvarades af herrar Lindstedt, Waldenström, Heijkenschiöld, Mur6n, Trybom, Henschen och Siljeström, ehuru åtskilliga af dessa ej voro emot återremiss för frågans närmare utredning, som obetingadt tillstyrktes af hrr Lovän, Wern och Sandegren. Andra punkten afslogs med antagande at hr v. Ebrenheims reservation, samt tredie och fjerde godkändes utan diskussion. Bondeståndet. (KL. 10 f. m.) Först föredrogs punktvis sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 1 i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden, angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af kyrka, prestgård, tingshus och håredsfängelse. 1:sta punkten, afstyrkande herr Falhems motion om befrielse för kapellförsamlingar som bygga och underbälla egen kyrka och prestgård samt aflöna egen prest från att deltaga i byggnad och underhåll af moderförsamlings kyrka och ecklesiastika boställen, blef af ståndet bifallen. 2:dra punkten, deruti utskottet förslagit att kyrkobyggnad m. m. skall utgöras af egare af fastighet af hvad slag som helst, efter det fastigheten äsatta syrktal, och derifrån endast befrias säterierna i Skåne, Halland och Blekinge föranledde en liflig diskussion. Johannes Andersson, Olof Persson från Gefleborgs län, Bjerkander, Lundqvist, Magnus Svensson, Lundahl, Engman, Per Nilsson från Kristianstads län, Nils Pettersson, O. P. Andersson, Eric Ersson från Gefleborgs län, Östman, Hågermark, Nyqvist, Sven Hansson, Carl Ifvarsson m. fl. frkade återremiss, hufvudsakligen i samma syftning som den af herr P. v. Ehrenheims mot utskottets förslag afgifna reservation, hvilken innehåller att byggnadsoch underhållaskyldighet af kyrka äc. skall vara gemensam och efter billiga grunder fördelas mellan alla dem som till kommunens allmänna utgifter bidraga. Jonas Andersson från Östergötland, med hvilken Medin och Hörnfeldt förenade sig, yrkade återremiss, enligt Ehrenheims reservation, med följande tillägg: ,,eller som enligt nu gällande författningar skola med dagsverken till dylik byggnad bidraga. Lönnberg. Utskottets förslag innebär en stor förbättring i jemförelse med nu existerande lag i ämnet. Då lagstiftaren redan från äldre tider uttalat den rättvisa och billiga åsigt att kyrkobyggnad äro ett onus, hvari alla borde deltaga samt utskottet erkänt denna princip, hade dock tal. väntat att utskottet mera konseqvent genomfört detsamma. Det kan väl synas hårdtatt tjenstemän skulle deltaga i kyrkobyggnad, ej för sitt boställe, utan äfven för sin kontanta lön, men tal. betraktade ifrågavarande skylaighet icke blott som en juridisk, utan som en samvetspligt, alldenstund det vore en skyldighet för hvarje samhällsmedlem, att i mån af alla sina inkomster deltaga i uppförandet af bygg