Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1866, sida 3

Staden och Länet. Docenten Dietrichsons femte före: läsning sistlidne gårdags afton afhandlade den period af Venedigs historia, då republi ken, småningom sjunkande från sin höjd gick under, med stadens öfverlemnande til den unge franske generalen Bonaparte, år 1797. Detta återgångslif yttrade sig ock i konsten, der mycket nu lades an på en ytlig effekt, utan inre motsvarighet. Den sköna formen blef ej längre den sanna återspeglingen af ett skönt innehåll, utan blott en yttre prydnad. Om det solida i byggnadskonsten kan kallas ,, konstens moralitet, så kan ändamålsenligheten kallas ,, konstens sanningskärlek. Tal:n förklarade med exempel dessa sina satser, omnämnande hurusom Markusbibliotheket, en bland de vackraste byggnader i verlden, till sitt inre på intet vis motsvarade detta vackra yttre; bakom det yttre af ett vackert rennaissance-palats gömde sig — fängelser. Tal:n fann här tillfälle att berätta den sköna och nedriga Bianca Copellos historia Genom en följd af mörka dåd lyckades hon blifva storhertigens i Florenz gemål, och Venedig sktade ej för rof att förklara henne för republikens dotter, likasom för 100, år sedan med Catharina Cornaro. Men denna gång skördade man deraf ingen vinst. Då Bianca en afton ville förgifta sin svåger Cardinalen af Medici, men då hennes man i dess ställe förtärde den farliga rätten delade hon med honom deraf. Båda dogo och Venedigs planer gingo ej i uppfyllelse. Turkarne eröfrade Candia, hvars sista Venetianska besättning nedhöggs till sista man När Venedig ville taga sin skada igen på Peloponnesus, inträffade denna belägring a: Athen, anförd af Königsmark, då Parthenen hvari turkarne hade sitt krutförråd, sprängdes i luften. Så grusades detta herrliga tempel från antikens dagar, som bestått romar: nes eröfring, kristendomens fiendtlighet mot hedendomen, barbarernas infall i Grekland m. e. o. alla dessa härjningar, som i öfrig ödelagt så många den gamla bildningen: herrligaste skapelser. Parthenon stod ännt qvar, men Venedig, som tillegnat sig så myc