Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1866, sida 2

yDeremot — heter det vidare —,harutskottet icke kunnat underlåta att till anmärkning upptaga det ringa tillmötesgående de spekulanter rönt, som erbjödo sig att öfvertaga lånet i kommission. ,Att fullmäktige — såsom det i deras förklaring heter — ,icke funno sig be,Dägna att ingå på dessa kommissionsförslag ,jemte dermed förenade flerahanda äfventyr, åtminstone så länge möjligheten att uppgöra ,lånet på direkt och ordentlig fot stod öppen, må så vara, men att, sedan de anbud, som innehöllo förslag om direkt öfvertagande af lånet, vid fullmäktiges sammanträde den 12 November 1863 afslagits, ingenting åtgjordes för öppnandet af underhandlingar med de firmor, som i kommissionsväg erbjudit sitt biträde, synes utskottet innefatta en behandling af affären, som icke varit den rätta. Tillkännagifvanden från sådana hus som Rothschild Söhne i Frankfurt am Main samt Baring Brothers och C. J. Hambro i London eller af penningeinstitutioner, sådana som Union Bank och The London Å County Bank, att de, hvar för sig, voro villige, att underhandla om lånets anskaffande eller negocierande, innebära, enligt utskottets åsigt, sådana anvisningar för penningars erhållande, som, då de fasta låneanbuden befunnos oantagliga, bort af fullmäktige på ett mera omsorgsfullt sätt vårdas, än genom de sparsamma meddelanden, som en eller annan af desse spekulanter erhöll jemte den fullkomliga tystnad, som mot de öfriga iakttogs. Särskildt måste utskottet såsom anmärkningsvärdt beteckna det sätt, hvarpå ett af ,,Soci: general de Credit industriel commercial i Paris, genom nämnda bolags president, i bref till fullmäktiges ordförande, gjordt anbud behandlades. Utskottet har i det föregående redogjort för detta anbuds innehåll och får här nu endast erinra derom att berörda anbud, i sitt ena alternativ, innefattade det erbjudande att, om riksgäldskontoret, af farhåga att misslyckas vid en allmän subskription, icke skulle vilja inlåta sig på en sådan, bolaget vore villigt att till en på förhand öfverenskommen kurs garantera riksgäldskontoret en tredjedel af lånet. Fullmäktige, som för bedömande at detta anbuds antaglighet, funno närmare upplysningar nödiga rörande räntefot, amorteriogstid, kapitalrabatt och kommissionsarvode, gåfvo ordföranden i uppdrag satt i svaret till bolagets president anhålla om vidare uppgifter i berörda hänseenden. Konceptet till ett sådant svar finnes visserligen bland riksgäldskontorets handlingar, men saknar datum, och besynnerligt förefaller att från den 7 Januari till den 7 April finnes detta vigtiga ärende alls icke omnämndt i fullmäktiges protokoll. Riksgäldskontoret hade likvisst erhållit detaljerade upplysningar om nämnda bolags framstående betydenhet och följaktligen jemväl vunnit kännedom om vigten af det gjorda anbudet, och då nu från bolagets Pissde något vidare meddelande under en så lång tid icke afhördes, hade det varit att vänta, det något spörjsmål om anledningen härtill skolat finnas i fullmäktiges protokoll, eller någon uppgift af ordföranden emnad om tiden då han till bemälde president aflät sitt svar. Huruvida det bref, som slutligen frän bolaget ankom och för hvars innehåll protokollet den 7 April redogör, tillika inneöll någon upplysning om orsaken hvarföre detta sednare meddelande blifvit så länge fördröjdt, är utskottet icke i tilltälle att upplysa, enär, af bolagets skrifvelser, endast den först erhållna funnits bland handlingarne att tillgå. Af hvad nu blifvit anfördt torde emellertid det omdöme vara berättigadt, att kommissionsanbuden i allmänhet icke blifvit med behörig uppmärksamhet behandlade, men framför allt att det anbud som gjordes af den här ofvan omförmälda franska, mycket ansedda kreditanstalten, och som alternativt afsåg lånets fixa öfvertagande till större belopp än som sedermera af de slutliga långifvarne fast öfvertogs, bort hafva blifvit med mera omsorg observeradt. Med anmälan härom, har likväl utskottet ansett sig böra hemställa, att hvad sålunda till anmärkning förekommit icke må till någon åtgärd föraneda. De här ofvan med särskild stil utmärkta orden äro af A. B. kursiverade. Slutligen berörer utskottet en post af 3,750 , som Schröder komp. påfört riksgäldskontoret för obligationer å 250,000 , dem kontoret skulle öfvertaga till en fast kurs af 91 procent. Då likväl fullmäktige bestridt denna post och skriftvexlingen derom ännu pågår, anser utskottet frågan för närvarande ej böra blifva föremål för granskning. Utskottet upptager icke heller nu till bedömande de förberedande åtgärderna för ytterligaro medels upptagande sedan blott !, af 1864 års lån erhållits. Med afseende åter å de mot fullmäktiges förfarande i afseende å det temporära lånets upptagande, framställda anmärkningar hemställer utskottet, att desamma, såsom nöjaktigt förklarade, måtte så förfalla. Frågan om kontorets lämplighet att handhafva statens låneangelägenheter, säger Big utskottet skola upptaga i sammanhang med behandlingen af i detta ämne väckta motioner. I sitt slutliga yttrande om dechargen säger utskottet, sedan det tillstyrkt dåcharge för öfriga åtgärder, och efter att ha hänvisat till sina fällda omdömen rörande lånetransaktionerna, att ,,då likväl dessa åtgöranden icke synas vara af beskafenhet att böra till ansvar föranleda, hemställer utskottet, att jemväl för nu sednast omförmälda åtgärder decharge icke måtte fullmäktige förvägras. Denna indirekta dåcharge skulle således blifva, om betänkandet godkännes, enda påföljden för fullmäktiges förfarande och den upprättelse derför som det allmänna skulle vinna.