Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1866, sida 2

— Eäre onkel, stammado Johanna, i det hon drog sin hand undan min arm, — den fremmande horrn har varit så god, — han är en vän till din sörträffligo Gustaf, — och han önskade, — jag trodde — — Hvad hon vidare ämnade yttra nedtystades af ett högljudt skratt från hennes farbror, hvilkon genast anade något af mina galna upptåg och genom sin uppsluppna muntorhet till och med föranledde sin maka att släppa sin stickning, hvarvid hon slog ihop händerna och instämde i skrattet. Eorts.) 2 w5b)q