Till sist följer: Vi bjude och förmane fördenskull Eder alle, andlige och verldslige, unge och gamle, män och qvinnor, som uti Vi Konungarike Sverge byggu, bo och s, ingen undantagen, af hvad Stånd och vilkor ban vara må, som ej af sjukdom eller annat oundgängligt förtall är förhindrad, att J på förenämnde högtidliga Tacksägelse-, Faste-, Dotoch Bönedagar sätten alla ga sysslor å sido och, efter gudlig bee, tidigt och enhalligt tråden upp i Uerrans hus, att derstädes endrägteligen betrakta Guds heliga ord utaf de dertill förordnade; texter, under böner och lofsånger. Undertecknadt CARL. F. F. Carlson. — EK. Stora Teatern, Rossinis mästerverk , Wilbelm Tell uppfördes i Tisdags, berättar P. T., för fullt hus. Flera nya rölbesättningar förskommo: Hr Bohrens utförde Tells parti; Hr Arnoldson, Arnold Meleh:als; Harr Sandström, Arnolds faders; Hr Weiss, Goasslors och fru Michaoli prinsessans. Alla vanno rättvist bifall och fru Michaeli, samt horrar Behrens, Arnoldson och Willman inropades såväl under akterna SOm efter spektaklets slot. Förtjusningen var stor och pjesen utfördes också i allmänhet med bådo lif och god ensemble— EIdsvåda. I Aftonbladet för sistl. Onsdag läses: I doc klockan 10 f. m. utbröt eldsvåda i huset u:r 28 vid Norra Smedjegatan. Egendomen, som libörde boktryckaren A. L. Norman, utgöres af ett större hus åt gatan och ett med detta sammanbygdt mindre inpå gården. Sistnämnde hus har tre våningar; på nedersta botten är tryckeriet beläget, och de båda andra upptagas af sätterier. Den öfver dem liggande vinden begagnas till pappersmagasin och torkrum. Det var här elden, som fann en rik näring i det stora pappersupplaget, uppkom. Tillräcklig släckningsredskap anlände och ordnades med raskhet, men då huset hade plåttak, som hindrade slangarnes införande, kunde den betydliga släckningsmaterielen ej operera med tillbörlig verkan. En slang fördes uppför trapporna och in genom dörren till vinden, och med de öfriga sprutade man från det närbelägna huset in genom de små fönstren till den brinnandevindsvåningen och dränkte taket i vatten, som dock utan verkan strömmade ned utför byggningens murar. Efter vanan bestegs dock taket snart af en mängd sotare, plåtslagare och andra arbetare, och man hade bär tillfälle att åter se en mängd vackra prof på det förakt för faran, den sjelfuppoffring och raskhet, som hufvudstadeus arbetande befolkning vid dylika tillfällen ådagslägger. Med yxor och andra verktyg arbetade denna frivilliga brandkår oförtrutet på att uppbryta taket, hvilket slutligen lyckades, då slangarne inleddes genom öppningarne, och elden snart dämpades. Man kan ej annat än förvånas öfver, att olyckshändelser ej oftare inträffa med dessa oförskräckta menniskor. Så såg man dem nu, stående på det starkt sluttande och af vattnet slippriga taket, arbeta lika lugna och tvärsäkra soza om de stått på jemna marken, ehuru de ofta omhvärfdes af en ogenomtränglig rök och öfversköljdes af de starka vattenstrålarne. Bland andra utmärkte sig permitterade gardisten n:r 93 vid kapten Åbergs kompani Johan Ludvig Lund. GÅende fram och åter öfver taket med en kofot i handen, hade han uppbrutit plåten på flera ställen och begaf gig till ett annat, då en del af taket sjönk under honom och han försvann i eld och rök. Litet hvar, som åsåg denna färd, trodde karlen förlorad; man riktade strålarne från ett par slangar till stället, der han försvunnit, och några ögonblick förgingo i orolig väntan, under hvilka man emellanåt genom röken såg en hand famla efter tag, för att åter svinga sig upp. Efter en stund såg man den nedramlade, so:ig till oigenkänlighet och drypande af vatten, åter krafla sig upp, biträdd af en sotare, och några minuter derefter, sedan karlen hemtat sig något, var han åter i färd med sin kofot och sitt arbete. Bland andra, som ådagalade stor raskhet, förtjenar äfven nämnas plåtslageriarbetaren Hallblom, som med en på taket uppförd slang, hvilken leddes af honom, verksamt bidrog till släckningen. Klockan omkring 1 på middagen var man fullkomligt herre öfver elden, som ej spridde sig utom vinden, der allt befintligt papper, tryckta skrifter och tidningar m. m. uppbrändes eller förstördes. De uadre våningarne blefvo naturligtvis genomdränkta af vatten, som från vinden strömaade genom trossbottaarne ned i sätterierna och tryckeriet. Det stora huset åt gatan blef oskadadt af branden.