Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1866, sida 2

tiden just nu vara inne för Stockholms innevånare att visa sitt intresse för frågan, hvars lyck lösning derigenom skulle betydligt underlättas, då don nästa gång komme under stindernas pröfning. Äsvon Carl Anders Larsson trodde do teoretiska studierna bättre kunna förenas med den praktiska erfarenheten i hufvudstaden och vetenskapen derigenom vorkiigon blifva lefranda. Frågan om oäkta barns arfsrält bar nu förevarit hos alla fyra stånden. Adeln har, som bekant, redan bifallit förslagot derom. Presteståndet talade vidt och bredt om kränkning af familjolisvets helgå m. m. och biskop y Sundborg förklarade rent ut, att man icke borde gifva vika för barmhortighetskänslan, som manade till bifall. Eadast några få röster höjdes för att understödja förslaget, som dock vid voteringen visade sig ha flera anhängare inom det högvördiga ståndet än man af diskussionen fick anledning att tro. Voteringen utföll med 19 nej mot 17 ja I borgareståndet blef frågan återremitterad med 39 röster mot 6, efter en sakrik granskning, som ådagalade att förslaget lider af åtskilliga betänkliga brister. Bondeståndet gaf deremot sitt odolado bifall, anseende bättre att vinna något än intet. 4 Genom sin motion om prebende pastoratens upphörande hade professor Ribbing berört en af det högvördiga ståndets aldra ömtåligasto punkter, och, då frågan i Onsdags der förekom till behandling, uttryckte hela ståndet såsom en man sin djupa indignation öfver detta djerfva anfall på ,kyrkans dyrbaraste intressen. Ändamålet med probendepastoraten är icko att skaffa vedorbörande innehafvaro inkomster — bovars väl — utan att de teologiska vetenskapsmännen måtte ha tillsälle ull utöfvande af presterlig verksamhet ock kunna läta sitt ljus lysa i församlingen. De äro således rent af nödvändiga för ,kyrkans bestånd. Ståndet kundo således på inga vilkor biträda utskottets tillstyrkande af en framställning i ämnet till K. M:t. Motionäron försvarade sin sak på ett i alla hänseenden utmärkt sätt och lät ståndet i ett hofsamt och värdigt språk höra en hop ganska allvarsamma sanningar. Han förklarade slutligen, att han ganska väl vetat på förhand, att hans förslag icke skulle kunna vinna understöd, men hade dock ansett af vigt att de som stode på Zions höjder fingo veta litet om hvad man tänkte i de djupa dalarne. Talaren lade dessatom de högvördige på hjertat nödvändigheten att vidtaga behöfliga förändringar i statskyrkans organisation, medan ännu någon statskyrka finnes, ty ju längre man dröjer dermed, desto lättare kunde det hända att de ändringar, som fordrades, blefve oförenliga med hela institutionens bestånd. — Vi tillägga att motionären var alldes ensam om sin moning. — Stockholms sparbanker. Rörel jä sen under Dec. månad utvisas af följande tablå: Stockholms stads: Insättningaer..... rår 95,741: 75. Uttagningar .... 56,570: 81. Således mera insatt än uttaget rdr 39, TI0: 94. Stockholms läns: Insättningar . . . . . . . . rdr 30, 145: 73. Uttagningar . sr rr nå 35. Således mera insatt än uttaget 10r 15.140: Å Summa rdr 11 (L. T — Kougi. Maj:ts Böndags-Pla har utkommit och offentliggöres i PosttidI detta för Svorgos statskyrka egondomliga dokument yttras bland annat: ,Vände vi våra blickar mot det dankla tillkommande, som stundar, och hvars änn gömda drag vår skumma blick förgäfves strå. var att skönja under framtidens slöja, skullvi då icke känna oss lika kraftigt uppfordrade att till Honom, den allena Vise, för, hvilkens alltseende öga intet är fördoldt oc som här allting med sitt kraftiga ord, att ti. Honom låta uppstiga den troende bönen: Herre Jilp, Herre låt väl gå! Starkare än någonsin tränger maningen till sjelipröfning, denna bör ned i djupet af våra bjertan vid detta årsskifte. Svenskr, folket står vid ingången till ett nytt tidehvari. Dot tillkommande bär i sitt sköte stora, genomgripande förändringar. Konung och folk hafva förenat sig i beslutet om desså förändringar. Måtto öfver detta Herrens, den allgodo Fadrens nåderi signelse hvila! Måtte det verkställas i Hans namn! Mätte ett eadrägtigt folk, uppfyldt af Herrans fruktan, styrdt af Hans anda allvarligt och trofast uppbjuda alla sina kraster för dess utförands! Men om Herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt som derpå bygga. Vi viljo bedja Honom, att den samhällsordning, som biifvit grundlagd, må nom Hans nåd bära frukt till Hans n ära, till kyrkans båtnad, till svenska folks sällhet! Till Böndagar äro påbudna Söndagar 4 Mars, d. 29 April, d. 8 Jali och d. tober. I UHYOOAUEA otammada RHAA2 Kp Lv