Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 december 1856, sida 2

Karrak, hvilken har ett förträffligt, utloppet beherrskande läge. General Chesney befinner sig i Konstantinopel för att utverka sulhop besvärande frågor på densamma. Det I säges, att divanen, efter 2:ne fåfänga försök att komma till ett enhälligt beslut i denna Rkhodus hade förorsakats derigenom att åskan tröstar imellertid dem, som af den utländska pressens språk mot Frankrike kunna befara vådor för alliansen, dermed, att svit H sringarna icke äro ansvariga för pressens yttranden: Regeringarne — heter det i slutet ; af denna för halfofficiel betraktade artikel — önska att förblifva allierade, att befästa freden i Europa; derpå gå deras förnämsta bej mödande ut, och vi hoppas, att verlden snart skall få se ett bevis på den sans och försonlighet. hvaraf de äro lifvade. vIÅAssamble Nationale? berättar, att prinsen af Wiirtemberg och hertigen af SachsenI Coburg, begge gifta med prinsessor af huset j Orleans, å sina och sina familjers vägnar, afslagit den renta som franska kejsaren till! delat prinsessorna af nämnde hus såsom ersättning för dot arf han frånroffat dem. TYSKLAND. Resultatet af den sista tyh ska tullriksdagens förhandlingar inskränker sig. dertill, att man fördubblat tullen å en manufaktur-artikel och, i stället för att afskaffa tullen å spanmål, blott nedsatt densamma. Tullföreningen har nu nära 323 mill. i inbyggare och dess inkomster senaste året utgjorde cirka 21 mill. thaler. 1845 hade den blott 281 mill. invånare, men inkomsterna utgjorde något öfver 25 mill. thaler. Alltså efter 12 år, hvarunder konsumenternas antal förökats med öfver 4 millioner individer, . hafva inkomsterna förminskats med lika många millioner. Denna minskning är ingen följd af stora tullreduktioner å vigtiga artiklar. Tullafgifterna hafva blott nedsatts å några få artiklar, och just i dessa har, såsom alltid : är händelsen, förbrukningen stigit och den inkomst de inbragt föreningen till en del blifvit högre än tillförne. Felet ligger deri, att norra Tyskland, hvars förnämsta förvärfskälla är jordbruket, för politiska ändamål äflas att upprätthålla en tullförening med södra Tyskland, der man med konst skapat en fabriks-industri, som nu måste skyddas genom höga tullsatser. Den öfvertygelsen vinner oek alltmera rotfäste, att norden blott har skada af en dylik förening med södern RYSSLAND. Till Times skrifves från S:t Petersburg, att Credit Mobilier och grefve Morny fått oktroj å 4 eller 5 af hufvudbanorna i Ryssland, hvilka tillsammans kom ma att utgöra en väglängd af cirka 400 svenska mil och i anläggning kosta 42 mill. . Det tros att till en början komma aktier att utfärdas till ett belopp af 12 mill., deraf man vill försöka att omsätta ena hälften i Ryssland och den andra i utlandet. TURKIET. Såsom man torde hafva sett äro Engelsmännen betinkta på att anlägga : en jernväg emellan Eufrat och någon punkt vid Medelhafvet. När denna bana blir färdig, blir förbindelsen med Indien, som då kommer att taga denna väg i stället för den , genom Egypten, mycket hastigare än hvad nu är förhållandet. Preliminärundersökningarne äro redan skedda och linien utstakad. I En passande hamn vid Medelhafvet har man funnit en engelsk mil söder om Orontes mynning, i en bugt, der inga vattenlopp utströmma, och som derför icke kan tillstoppas genom afsältning af mudder o. 8. v. Vid Eufrats mynning hafva Engelsmännen besatt ön tanens tillåtelse till anläggningen och Sir John Mac-Neil är på väg till England för att der bevaka företagets interessen. Enligt korrespondenserna från Konstantinopel af d. 14 hade franska ministern Th o uvenol icke riktat någon formlig not till turkiska regeringen beträffande dess hållning i de sväfvande frågorna, men väl ställt en hel angelägenhet, bedt franska regeringen (genom dess gesandt) att komma öfverens med sina begge bundsförvandter, England och Ö— sterrike, huru sakerna skulle ställas, då Porten sedan skulle troget ställa sig den träffade öfverenskommelsen till afterrättelse. I Den stora eldsvådan i hufvudstaden å ön slagit ned i en till krutmagasin begagnad källare. Det förljudes, att regleringen af gränsen i