Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 oktober 1856, sida 2

— — —— —— —— hästar se ut att vara trötta . . . den lille är betäckt med svett. God natt! Jag vände min häst och ropade på Bob, som tvekande såg sig om efter mannen. — Hvarför dröjer du, Bob? frågade jag; — kom, det blir mörkt och sent, — Jag vet icke, sir .. men mannen betraktar er så noga . . . ha, han vinkar! Skall jag rida till honom? Jag vände mig om. Mannen vinkade verkligen med sin käpp och började äfven ropa. — Ursäkta, sir, sade han, då han kommit närmare, och aftog hatten. — Ursäkta, att jag uppehåller er ännu en stund . . . men jag ville tillåta mig en fråga . . . — Godt ... Er fråga? — Ar ni kanske hekant i grefskapet Dunsdale? Jag betraktade honom förundrad och höll in min häst, som ville framåt. — Iluru kommer ni att fråga det, min vän? Jag är ganska väl bekaut derstädes. — Nå, det gläder mig . . . då är det allt riktigt jag igenkände er först nu på den ytliga beskrifning, som jag fått af en karl ... — Ha, hvilken karl? — Jo, sir, j dag vid middagstiden hitkom en karl i livr .. svart med silfver ... och till häst från Dunsdale-Castle med ett bref till en främmande herre, som varit i Dunsdale och nu skulle anträffas här på sir Williams gård. Han hade fått veta adressen i London .. crorts.)