Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 september 1856, sida 2

Lv4VvT1 4114( MJ MER HYNNER 411——4 VV 44444214 AC rare. Under de geologiska framställningarne höll sig denna skara af ungdom ganska tyst, så att blott ett doft surr, såsom i en bikupa. hördes från salongen. Då landskapscenerna begynte började dock känslorna gifva sig mera luft, så att applåderna och bifallsropen blefvo skäligen högljudda. Sin stegring nådde dock dessa yttringar först i slutafdelningen, de s. k. mekaniska förvandlings scenerna!, deri Pierrot och Arlequin uppträdde. Då hr M:r blott haft för afsigt, att bereda vår stads ungdom ett på engäng angenämt och lärorikt nöje, så har denna afsigt säkert vunnits fullkomligt, då vi äro öfvertygade, att aftonens framställningar hafva gifvit det unga slägtet många ämnen till samtal och förfrågningar och beredt dem ett nöje, som säkert skall lefva rätt länge i flertalets erinran. — Höstetingen inom Göteborgs och Bohus Län äro utsatte att förrättas å nedannämnde dagar och ställen, nemligen: Med Askims Härad å Kärra d. 14 Okt.: Vestra och Östra Hisings Härader å Bärby d. 16 Sept.: Inlands Torpe Härad å Holmen d. 4 Nov.: Inlands Södre Härad i Kongelf d. 1 Dec.; Säfvedahls Härad å Landvetter d. 7 Okt.; Inlands Nordre Härad å Smedseröd d. 19 Sept.: Inlands Fräkne Härad å Grohed d. 15 Okt.: Lahne Härad i Uddevalla d. 16 Sept.: Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs llärader å Qviström d. 21 Okt; Wette Härad i Strömstad d. 4 Nov.; Tanums och Bullarens IIärader å Hede d. 7 Okt.: Qville IIärad å Rabbalshede d. 16 Sept. — I Bokhandeln har utkommit: Af VIllustrerad Föjjetony, utgifven i Göteborg, ett nytt häfte, innehållande fortsättning å Liten Dorrit af Ch. Dickens; Uti v,listoriskt Memoirebibliothek? 7:de häftet af Napoleon III:s och Napoleonillernas Historia af Paul Lecroir, samt Af Nytt Kabinettsbibliothek? Nittonde hästet, innehållande fortsättning af den svenska, historiska romanen: Pehr Brahe den yngre. Dessutom har nu genom bokhandeln kommit oss till del den länge väntade romanen Hertha af Fredrika Bremer, hvilken redan långt för detta varit tryckt på engelska och tyska. Iertha ansluter sig till Fredrika Bremers Nya teckningar ur Hvardagslifvet och bör äga ett särdeles värderikt innehåll, om man får döma af det pris romanen erhållit — utaf dess förläggare, hr Ad. Bonnier, ett pris, som för 2 små volymer, med glest tryck, är satt till 5 rdr rgs. Efter hvad vi kunnat finna har romanen en tendens, som går ut på att visa det orättmätiga och förderfliga uti den ogifta qvinnans omyndighets-tillstånd, ett ämne, som sannerligen är af stor vigt och väl förtjenar att upptagas af den ädla penna, som nu gjort detsamma till föremål för behandling. — Under förliden Januari månad omtalades från IIalmstad, att en liten batalj i trakten af Falkenberg förekommit mellan lurendrejare af bränvin och personer af kustbevakningen, då de förra fråntogo de sednare bränvinskärl, som af dessa hade blifvit tagna under beslags-anspråk. Lurendrejarne blefvo för detta våld stämde till häradsrätt, hvarest ransakning blifvit hållen och dom fälld. Sex personer hafva nu, enligt Halmstadsbladet, blifvit öfverbevista om brottslighet uti förutnämnda afseende och hafva härför blifvit dömde till fästning och penningeböter. I sammanhang härmed nämnes, att bränvinssmuggleriet bedrifves äfven af kustboarne i Norra Halland. Kustbevakningen till lands kan ej så mycket uträtta mot detta lurendrejeri, ty det bedrifves merendels i små båtar och lurendrejarne gå dervid listigt till väga, Då de nalkas kusten, sänka de kärlen på tjenligt ställe, sedan de sammanbundit dem och tagit landtmärke, samt gå sedan vid passande tillfälle ut och taga dem i land. Deremot frukta smugglarne mycket de seglande kustuppsyningsmännen. Det har händt mer än en gång, att de vid åsynen af dessa hafva kastat sina bränvinskärl i sjön. — I Aftonbladet för sistl. Lördag, som pr ångbåt kommit oss tillhanda, läses följande: Högsta domstolen har nyligen till pröfning förehaft det af general-löjtnanten hr grefve (. (. Löwenhjelm hos Kongl. Maj:t anförda underdåniga besvär öfver Svea hofrätts år 1854 gifne utslag, i anledning af det utaf generalen mot kammarherren Carl Skjöldehrand anstälde åtal med yrkande af ansvar enligt duellsplakatet för förgripliga yttranden och angifvelser. Åtalet väckte på sin tid mycket uppseende, men sedan hofrätten funnit detsamma icke å någondera sidan föranleda till ansvar, har det nästan helt och hållet fallit i glömska. Högsta domstolens pluralitet har likväl nu till hofrätten återförvisat frågan om den af generalen väckta rekonventionstalan för några emot generalen fälda yttranden i att af kammarherren Skjöldebrand till Karl