gar uti tidtals ofta nog inträffande nederbörd, samt en och annan svagare nattfrost intill sistlidna vecka, då under nätterna isynnerhet till den 21, 22, 23 och 24 Angusti starkare köld inträffade, som i olika trakter af länet på grödan öfvade ett mera eller mindre menligt inflytande. Af höstsädet lofvar rågen, som under förra veckan först började uppskäras, fortfarande omkring medelmåttig äring, om den under tjenlig väderlek får inbergas, äfvensom hvoetet, för hvars mognad och bergning en längre tids varmare och regnfri väderlek synes af nöden. Värsädet af alla slag har i allmänhet varit af frodig vextlighet, men senare kärnbildning än i vanliga år. En varmare eller åtminstone blid väderlek och sen höst hafva derföre ansetts behöfliga, i hvilket fall en mer än medelmåttig afkastning varit att förvänta. Till följd af frosten anses vårsädet inom Vester-Dals och OfvanSiljans fögderier samt å frostländta ställen i öfriga delar af länet hafva tagit mer eller mindre skada, utan att ännu kan beräknas i hvad mån kölden verkat förstörande på grödan, som dock mångenstädes med visshet icke kan användas annorledes än att uppskäras grön till kreatursfoder, så att der, likasom det befaras i allmänhet vara händelsen i flere af de nordligaste socknarne inom ofvannämnde fögderier, fullkomlig missvext inträffat. På lättare och högländ jord i länets mellersta och nedre delar förmodas dock föga skada vara skedd på den der tidigare utvecklade grödan, hvaraf derstädes sålunda omkring medelmåttig skörd ännu torde vara att förvänta, om säden under tjenlig väderlek kan mogna och inbergas. Trindsädet har lidit mera än öfriga värsädet i allmänhet, så att, der någon afkastning erhålles, den ej kan blifva annat än ganska ringa. Af jordfrukter har potatesvexten i allmänhet blifvit mycket, ehuru på olika ställen mer eller mindre skadad af kölden; men på lågt belägen, frostländig samt lerig jord nästan alldeles förstörd, så att, då den der varit föga försigkommen, missvext eger rum, och en ringa afkastning i allmänhet måste vara att påräkna; hvaremot rofvor och kälrötter, der de af mask ej förut blifvit förstörde, nu visa en lofvande vextlighet. Trädgärdsvexter hafva, i likhet med potates, blifvit af kölden förstörde eller ock mer eller mindre skadade. — Lin och hampa hafva frodig vext, hvaremot humlen, såsom jemväl i år skadad af mask, lofvar ringa skörd. Gräsvexten har vid höbergningen, som dock ej förr än sent mot i vanliga år kunde företagas, i allmänhet lemnat en mer än medelmåttig afkastning af god beskaffenhet, ehuru uti öfre Dalarne liksom för det mesta på kall och sank mark afkomsten äfven annorstädes i länet varit mindre än nästlidne år. Den andra berättelsen från Elfshoras län den 27 Aug. uppgifver att väderleken under sommaren varit kylig med ymnig nederbörd endast afbruten af få varma dagar. De särskilta sädesslagen visa sig sålunda: Hösthvete: upphjelpt af nederbörden, visar det sig vida bättre än hvad det lofvade under våren. Anses gifva fullt medelmåttig skörd. Höstråg: förhållandet enahanda. På några ställen inom Redvägs härad förmäles dock frost hafva gjort skada. Korn: afkastningen anses blifva medelmåttig. Blandkorn och hafre: skörden kan antagas blifva fullt medelmåttig. Arter och vicker visa sig särdeles frodiga och lofvande. Potates: på några ställen skadad af frost, synes den dock i allmänhet komma att gifva god skörd. Höskörden, ehuru nu fullbordade bergningen varit hindrad af nederbörd, är i det hela af medelmåttig beskaffenhet. Den andra berättelsen från Nyköpings län den 15 Aug. åberopar i afseende å hvete och råg hvad om dessa sädesslag i första berättelsen är anfördt, med tillägg att rost och mask på flera ställen förmärkts å hvetet. — Kornet lemnar hopp om medelmåttig; och blandsäd samt hafre, äfvensom ärter och vicker om ymnig skörd, derest väderleken ej blifver menlig för dessa sädesslags bringande till mognad. — Potatesen har ett frodigt och god skörd lofvande utseende. -Lin och hampa, som ringa odlas, äro af lång och vacker vext. — Rofvor och kålrötter äro frodiga och torde komma att gifva rik skörd. — Höfångsten har utfallit vida bättre än förra årets, ehuru klöfvervallarne lemnat ringa afkastning; och det kan således förmodas, att med den rika tillgång på halm sädesgrödan gifver anledning hoppas, fodertillgången blifver för behofvet fullt tillräcklig.