Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 september 1856, sida 2

Inrikes Nyheter. Göteborg. Sistl. gårdags förmiddag utfördes vid härvarande allmänna Elementar-läroverk det numera, såsom vi tro, mindre vanliga skådespelet af ett högtidligt rektorsombyte. Den afgående rektorn, mag. A. Th. Bruhn hade till högtidligheten inbjudit Vetenskapernas och den allmänna undervisningens Gynnare och Vänner, uti en afhandling, kallad: bidrag till Göteborgs Elementar-läroverks historia, deri flera ganska intressanta detaljer voro samlade, rörande samma läroverks uppkomst och utveckling, hvarpå följde några uppgifter om läroverkets närvarande ställning. IIufvudpunkten vid den ifrågavarande högtidligheten var hr rektor Bruhns afhandling om kristna kyrkans ställning och utveckling under de 3 första århundradena af sin uppkomst, hvarpå följde de öfriga talen till läroverkets eforus, biskop Björck, samt till medlärare och lärjungar. Sedan den afgående rektorn härefter till den tillträdande, hr lektor Blomstrand, öfverlåtit läroverkets böcker, såsom insignier af ämbetet, uppträdde den sednare och framställde i ett improviseradt föredrag några grundsatser rörande undervisningens sanna ändamål, hvilka grundsatser, såvidt vi af framställningen kunde utreda sammanhanget, gingo derpå ut, att den gamla regeln vite non Schole discimus (af distraktion kom hr lektorn att säga: Scholx non vitx discimus) icke borde tagas så efter orden, som åtskilliga meningar på sednare tider sökt göra gällande, nemligen så, att skolan borde upptaga blott sådana ämnen, som vore af praktisk nytta för det borgerliga lifvet. Skolans ändamål vore nemligen, att på ett rätt sätt utbilda ynglingens själ, till att kunna möta lifvets vexlande öden. Af särskilt vigt vore i detta hänseende den fysiska utbildningen, hvilken i de nyare läroverken vore mera än tillbörligt åsidosatt: de gamla hade åtminstone det företrädet, att icke lägga hinder i vägen för denna kroppens utbildning till helsa och kraft. Hr Rektorn slutade med tal till Biskopen, den afgångne rektorn, de öfriga lärarne och till ungdomen, samt med en äfvenledes improviserad bön, hvarpå följde ett stycke instrumentalmusik af några herrar vid auditorii dörr. Herr lektor Blomstrand, som anses vara en al de ifrigaste anhängarne af den gamla goda tidens skolformer, har af biskopen blifvit utsedd till rektor, sedan hr Bruhn förklarat gig icke kunna med rektoratet fortfara, samt lektorerna Fagerberg och YTrana likaledes afsagt sig samma nppdrag. Vid det förut skedda valet inom lärarekollegiet hade nemligen den sistnämnde, lektor Trana, erhållit 10 röster, lektor Ljungberg 2 samt lektor Blomstrand och mag. Gyllensten hvardera en röst. Hr Blomstrand utsågs då, efter lektor Tranas afsägelse, såsom nyss är nämndt, utaf Eforusbiskopen. Då den nya organiska lagen för rikets elementar-läroverk nu utkommit, bör man antaga, ut någon reaktion i skolans närvarande orgamisation ej skall kunna åvägabringas. Hvad sjelfva det högtidliga rektorsombytet angår, kunde mången föreställa sig, att både dess yttre högtidlighet och framför allt dess inre allvar och betydelse skulle vara större, om den afgående rektorn, utan så många cere